Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 27. Återblick på resan genom Archipelagen. Dardanellerna, Constantinopel. Min nya riddare. Sorgliga och glada nyheter. Fart uppföre Bosforen. Sultan Abdul Medschid. ”Asiens söta vatten.” Sophia-kyrkan. Janitscharerna. Delphiska trefoten. De svängande Derwischerna. Constantinopels inre. Brunnar. Bazar. Jern-kolonnen. Dschemberlidasch. Sagolik förändring. Något om Turkiet och dess framtid. Reformens hinder. Constantinopels stora sqvaller. Despotismen och friheten. Turkiets fruntimmer och prester. De vrålande Derwischerna. Österlandets och Vesterlandets idealer. Syriens ställning. Afresa till Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26t<
Och hvad »kall jag säga om skogen af de hundra
underjordiska kolonner, som man undrar öfver mera än
beundrar på ett annat ställe i det gamla Stnmbul? Intet,
ty jag vet intet, och känner ingen, som vet något mera
om denna underliga pelar-skog, vet hvilken bygde den,
när, hvarför, hvartill. Nu begagnas den vid förfärdigandet
af rep!
Co.nstaniinopels hundar förtjenade ett särskilt kapitel
och utgöra en verklig stadsplåga der. liksom i alla
Osteria ndets större städer. Mussulmannen skvr att döda en
hund — hvarföre vet jag icke; — han föder hundarne i
staden, men vårdar sig i öfrigt ej om dem, oeh de
förökas oeh lefva i oupphörligt krig med hvarandra. Enögda,
blinda, sönderslitna träffar man dem vid hvart steg
liggande på gator och i gränder, der de icke bry sig om att
gå ur vägen för menniskor; de se derjemte högst
missnöjda oeh olyckliga, ja ofta eländiga ut. Jag kan ej
beundra turkarnes mensklighet i denna behandling, och skulle
ej ogerna se min vän M:r Williams under en vecka vara
polismästare i Constantinopel. Äfven för Constantinopel
folk synes en bättre polis-vård önskvärd. Jag såg i går
ett uppträde, som neppeligen — ja man kan säga
omöjligen skulle kunna ega rum i någon af Europas christna
städer.
Midt pa den stora bron imellan Fera och Stauibul,
öfver hvilken en otalig mängd gående, åkande eller
ridande personer stundeligen strömmar fram — huller om
buller pa österländskt vis — brottades två såsom
mussul-män klädda karlar i ursinnigt raseri. Båda voro storväxta,
men den yngre var tydligen den svagare och nära att
öfverväldiga.? af den äldre, som höll honom om lifvet och
sökte kasta honom till marken. Blodig fradga stod kring
hans läppar, ögonen tycktes färdiga att springa ur sina
hålor, han stånkade såsom en som är nära att gifva upp
andan, och hans ansigte uttryckte högsta grad af ångest
ander det han fåfängt sökle vrida sig ur den andres
armar. Denne var blek oeh förfärlig at.t se; bat och
hämndlust gåfvo honom uttryck af ett rofdjur eller rättare af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
