Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 27. Återblick på resan genom Archipelagen. Dardanellerna, Constantinopel. Min nya riddare. Sorgliga och glada nyheter. Fart uppföre Bosforen. Sultan Abdul Medschid. ”Asiens söta vatten.” Sophia-kyrkan. Janitscharerna. Delphiska trefoten. De svängande Derwischerna. Constantinopels inre. Brunnar. Bazar. Jern-kolonnen. Dschemberlidasch. Sagolik förändring. Något om Turkiet och dess framtid. Reformens hinder. Constantinopels stora sqvaller. Despotismen och friheten. Turkiets fruntimmer och prester. De vrålande Derwischerna. Österlandets och Vesterlandets idealer. Syriens ställning. Afresa till Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
bästa ocb hederligaste. Jag har hört flera evangeliska
christna säga, att de i Constantinopel hafva hellre att göra
med turkar, än med grekiskt christna. Såsom mönster af
redlighet och pålitlighet citerar man båtmännen på
Bosforen. Desse, som till hundradetal der förtjena sitt
lifs-uppobälle såsom roddare, hafva verkeligen i hög grad
förmånligt utseende och väsen, ärliga, öppna. De äro ett
vackert och ståtligt folk.
Mindre godt är pascharnes och öfverhufvud de högre
turkiska tjenstemännons rykte, ehuru jag äfven bland dem
hört nämnas mer än ett vackert exempel på omutlig
redlighet och oegennytta. Meu — "en svala gör ingen
sommar."
Deremot har jag blott hört ett enigt omdöme rörande
Ulema-corpsens fanatiska conscrvatism och dcrwischernas
blinda fanatism. De sednare äro Österlandets munkar.
Under namnet Santons, Sofis, Fakirer m. m. äro de spridda
i alla Asiens länder ifrån Ganges till Medelhafvet. Den
svenske lärde orientalisten d’Ohsson uppräknar icke mindre
än 3 6 särskilta derwisch-ordnar, hvaraf 18 funnos redan
före Ottomanska rikets grundande. Alla dessa ordnar
hafva anspråk på hög helighet och sätta den i afsägelsen
af denna verldens goda, i en lösgörelse från alla dess
ljufvare band, som äfven utgör grunden för Buddhas lära,
och dessutom i en mängd asketiska öfverdrifter och
ceremonier, från hvilka Buddha höll sig fri. Med dessa
upptåg åsyfta de tillintetgörelse af det individuella lifvet och
uppg.lende i ett extatiskt tillstånd, som de förmena vara det
guddomliga. I allmänhet äro derwischerna lika okunniga,
som fanatiska, och ej sällan ganska högmodiga. De pocka
på allmosor och vördnad. En stor del äro vandrande,
genomströfva landet, upprepande sentenser eller böner ur
Koran och tigga för sig oeh för sina ordnar. Folket tror
på deras förböner och magiska kraft och fruktar deras
vrede. Jag hade i Constantinopel redan beundrat deras
konst att svänga sig (hos de dansande, derwischerna), jag
skulle ännu lära beundra deras skicklighet i att bedraga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
