Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 27. Återblick på resan genom Archipelagen. Dardanellerna, Constantinopel. Min nya riddare. Sorgliga och glada nyheter. Fart uppföre Bosforen. Sultan Abdul Medschid. ”Asiens söta vatten.” Sophia-kyrkan. Janitscharerna. Delphiska trefoten. De svängande Derwischerna. Constantinopels inre. Brunnar. Bazar. Jern-kolonnen. Dschemberlidasch. Sagolik förändring. Något om Turkiet och dess framtid. Reformens hinder. Constantinopels stora sqvaller. Despotismen och friheten. Turkiets fruntimmer och prester. De vrålande Derwischerna. Österlandets och Vesterlandets idealer. Syriens ställning. Afresa till Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
komma någon synlig skada, huru mycket de skuttande
bot-görarne än arbeta oeh anstränga sig. Icke bättre lyckas
en ung mohr, som söker att skära hufvudet af sig i det
han sågar på sin nacke med en sabel, omfattad med begge
händerna. Deraf kommer hvarken blod eller annan påföljd.
Sedan de tre botgörarne anfäktat sig på detta vis i femton
eller tjugu minuters tid och slutligen synas färdiga att
digna, uppreser sig den store derwischen med en uppsyn,
full af medlidande och förbarmande, hastar fram till de
dignande, vrider mordvapnen ur deras händer och, med ett
uttryck, som synes säga: "det är nog! det är nog!",
öfverlemnar dem till sina biträden, som skyla de förmodade
ble8syrerna och föra under omhuldande åtbörder de trötta
aktörerna bort från sceneu.
Sista upptåget i den stora representationen — som
denna dag lärer varit utomordentligt fullständig — var att
en af de svängande derwischerna från Pera framträdde
med sin hvitgula, upp- och nedvända blomkruka på
hufvudet, och utförde midt i Tékié’t sin ensamma ringdans,
hvarföre ban tackades nådigt af den store derwischen, som
hela tiden bibehöll sin värdiga, vördnadsbjudande hållning.
Att han det oaktadt var en stor lurifax, en oförskämd
hycklare det var mig klart, och att hela uppträdei var ett
skamlöst bedrägeri till vinnande af den okunniga hopens
beundran och — penningar, det var mig likaså visst,
ehuru ingen collekt gjordes på stället. Inkomsterna komma
här på annat sätt, komma från mödrar, som vilja få sina
barn friska eller bevarade från onda inflytelser, komma
från alla de tusentals okunniga och lättrogna, som i
der-wischernas magiska kraft och förböner söka försoning för
begångna synder, försvar mot påföljande straff, eller ock
delaktighet i deras paradis.
"När man är utom Kaaban" — säger dervischernas
lära (och Kaaban i Mecca utgör, f deras språk, det
gudomliga lifvets symbol) "är det godt att rikta sin blick
"mot den; men när man är inom Kaaban sjelf, hvad
betyder det då åt hvilkendera sidan man vänder sig? Den
som befinner sig inom Kaaban är öfver all lag och öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>