Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 34. Nyårsdagen. Grekernas nyår. Återblick på Greklands sednaste frihetskamp. Kleptherna. Rhigas och Koraïs. Den nationella grundfonden. Frihetskriget och dess män. Fogeln Phœnix. Den nya dagens morgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
Trettiondeförst-a stationen.
ocli utlandet. Han visade de förra, att grekerna, nu
lemnade allena, endast genom sammanhållning kunde vinna
sin rättvisa sak och dermed, slutligen hos de allierade
makterna det intresse för densamma, som deras split till stor
del hade förverkat. Man lyssnade till hans ord; nyheten
om det förödmjukande svaret från Verona drog de, på
livar sitt håll trotsande, parti-cheferna, till den
gemensamma mötesplatsen; från alla håll strömmade dit
representanterna för Greklands provinser. När landsförsamlingen
öppnades, räknade den ett hundra medlemmar.
Den allmänna faran och nöden gjorde dem eniga i
allt väsendtliga Allmänt beslöts att förkasta de allierade
makternas råd, liksom Portens amnesti; allmänt beslöts
att förkasta äfven den medlande vägen, som blifvit
föreslagen, att betala tribut emot att få cn half frihet,
såsom Donau-furstendömena. Allmänt beslöts att fortsätta
kriget med ny ifver, och att upptaga ett lån af
femtio millioner drachmer för att utrusta en här af femtio
tusen man oeh 100 nya krigsfartyg. Äfven Kolokotroui
underkastade sig regeringens beslut. Församlingen
stad-fästade i öfrigt, med få förändringar, den första
kongressens beslut med afseende på den inre organisationen; den
valde Petro MavroMichaelis till president, och åtskiljdes
sedan den i ett nytt manifest kungjort den nya fristatens
författning.
Såsom i grekiska historiens begynnelse se vi här de
söndrade grekiska anförarne förenas i ett brödraförbund
när det gäller kampen mot en asiatisk öfvermakt, mot in
gemensam fiende.
Làt oss kasta en blick på det Vestliga Europas
förhållande till den grekiska kampen. Resningen 182 1 hade
underrättat Europa, att det gamla ärorika Hellas lefde än,
att det uppstått för att återeröfra sin frihet. Allmänt
blef deltagandet i alla orter och i alla hem, der klassiska
böcker och klassisk bildning voro hemma. Ingen gosse,
ingen flicka, som blott hade läst "les aventun-s de
Tele-maquc" eller "Voyages du jeune Anacharsis", funnos, som
ej kände sitt lilla hjerta klappa för grekernas sak. Stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
