Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 34. Nyårsdagen. Grekernas nyår. Återblick på Greklands sednaste frihetskamp. Kleptherna. Rhigas och Koraïs. Den nationella grundfonden. Frihetskriget och dess män. Fogeln Phœnix. Den nya dagens morgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grekland och dess öar.
14.")
var enthusiasmen hos lärda och bildade lekmän. Ryktet
om nygrekernas hjeltebragder eldade den än iner. De
gamla poetiska eller ärofulla namnen från den klassiska
jorden ljödo på nytt med hänförande makt. Olympen och
Parnassen, Dodona och Delphi, Sparta och Athén tycktes
på nytt ha uppstått ur jorden, befolkade af gudar och
hjeltar.
I Stockholm, under sextionde graden nordlig bredd,
slogo grekvännernas hjertan icke mindre varmt, än i
Frankrikes och Italiens lif- och eldfulla städer, dessutom
så mycket närmare skådeplatsen för kampen. Oeh medan
regeringarne försigtigt och misstroget sågo på och gåfvo
visa, elier — rättare — ovisa råd, bildade folken i alla
länder föreningar till grekernas hjelp. Driftiga och rika
bankirer gjorde sig till deras verksamma tjenare. Hvem
nämner ej bland dessa schweitzaren herr Eynards aktade
namn? Unga män skyndade ut för att slåss för grekerna.
Philhellener strömmade till Grekland. Mänga af dem voro
samvetslösa äfventyrare eller ock blinda enthusiaster, och
skadade mer än de gagnade Greklands intressen. Några
voro allvarliga, karaktersstarka män, och gjorde grekerna
stora tjenster genom tapperhet, kunskaper och taktisk,
organiserande förmåga. Så fransmannen Fabvier,
engelsmännen Coclirane och Gordon (sednare äfven general Church),
tysken, general Norrman, italienarne Dania oeh den ädle
milanesiske flyktingen och frihetsvännen, grefve Porro.
Bland skandinaver nämna samtida historieskrifvare, såsom
utmärkt för både tapperhet ocli moralitet, den
svensk-finske ynglingen Myhrberg. Lörd liyrons uppträdande i
Grekland under vintern år 1824 och anslutande till dess
frihetskamp väckte der en glädje och enthusiasm, större
än den största seger. Man tyckte sig i honom ha fått
en borgeu för hela Europas deltagande. Den stora
skaldens död i Missolonghi några månader derefter (i April
samma år) kändes som en national-olycka.
Till de utländska anförarne slöt sig en talrik skara
af mindre framstående, men tappra och redligt sinnade
philhellener af alla europeiska folk, och bildade den s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
