Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 35. En barnfest. Första vårtecken. Ännu en hofbal. Anavryta. Schweitzerhemmet i Attika. Olivträdets läror. En jordstöt. Politiska samtal i Athén. Grekiska carnevalen. Lök-festen. Sorgligt dödsfall. Mainotternas myriologer. Vårens ankomst. Utflygt till Tinos. Evangelistria-högtiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
Trettiondeförst-a stationen.
som jag läst det i en bok af grefvinnan Dora DTstria,
ett minne af Thesei tåg mot Minotauren vid Ariadnes
ledtråd (och dess gamla namn af Sir to, tråd eller snöre,
tyckes vittna härför) så har dess symboliska karakter och
det "ad libitum , med hvilket den utföres, den
improvisation som blandar sig i dess enformighet, alltid något för
mig oemotståndligt fängslande.
Mindre ringar af fyra eller fem personer hade bildat
sig utom de. större, och här rörde sig lika många qvinnor
som män under sång och afmätta steg. Sångerna tycktes
vara på ett tungomål af blandad albanesiska och
nygrekiska. Fru Hansens unga tjenstflicka tolkade sålunda
en sång, den vi en stund lyssnade till: "jag vill gå och
plocka rosor; i min trädgård äro vackra rosor. Men
flickorna ha tagit mina rosor, ack! flickorna ha röfvat mina
blommor", o. s. v. — De dansandes uttryck var alltid
allvarsamt och dansens takt så litet liflig, att man blott kan
undra öfver det nöje, som folket synes finna i den. Inom
hvarje större eller mindre ring sågs en liten hög med lök
och några buteljer vatten — symbol af folkets förnämsta
föda under den fasta af 4 0 dagar, som inviges genom
denna fest, hvilken deraf fått namnet lökfetten.
En annan dans kallad Karsilamä sågo vi äfven
dansas på några håll, oeh alltid blott af två män, hvilkas
svängningar och ställningar något påminna mig om
italienska tarantellan, men hafva mindre behag oeh "abandon"
samt fordra konst ocb kraft lika med den norrska Hallingen.
Rörelserna äro emellanåt krigiskt utmanande. Karsilamä
har olika variationer i olika eparchier af Grekland, men
dansas alltid af endast två personer.
Här och der sågs en yngling dansa ensain fram på
fältet, slående på en tambour-de-basque och blickande
upp mot solen, som om ban spelade och dansade enkom
för den. Högre upp på kullarnes terrasser sutto små
familjegrupper i gröngräset, trakterande sig med apelsiner,
åtföljda af den oundvikliga löken och vattenflaskan. Några
få vagnar med utländningar eller förnäma greker höllo vid
Olympion, hvarifrån man kunde öfverse den brokiga taflan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
