Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 35. En barnfest. Första vårtecken. Ännu en hofbal. Anavryta. Schweitzerhemmet i Attika. Olivträdets läror. En jordstöt. Politiska samtal i Athén. Grekiska carnevalen. Lök-festen. Sorgligt dödsfall. Mainotternas myriologer. Vårens ankomst. Utflygt till Tinos. Evangelistria-högtiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grekland och dess öar. 187
14.")
Des» glanspunkt blef kungens och drottningens ankomst
till häst. Åtföljda af deras vanliga lilla svit redo de på
sina vackra hästar sakta omkring bland folket, stadnade här
och der vid de dansande ringarne och betraktade dansen,
redo sedan raskt uppför och så åter nedför kullarne, sågo
och läto sig ses af alla, såsom det tycktes, med
ömsesidigt nöje.
Den ena lilla luftbalongen efter den andra uppsteg
från slätten och svängde sig hastigt upp mot. ethern; pipor
och pukor ljödo allt. lifligare, "Sirtos stormlöpare skuttade
allt väldigare, solen sken allt klarare fram öfver det glada
uppträdet och dess härliga bakgrund af tempel och
blånande haf.
Omkring en timma varade festens glans-stund, sedan
redo de kungliga derifrån, och straxt derefter förströdde
sig med otrolig hastighet folket. Bland hela denna mängd
hörde man icke ett ovänligt ord eller såg ett opassande
eller rått uppträde. Det var en den gladaste och mest
harmlösa folkfest, som man väl kan tänka sig.
Likväl anathematiseras den årligen af den grekiska
patriarken, som i den ser en qvarlefva från hedendomen,
hvilken den äfven otvifvelaktigt är, ehuru man förlorat
tråden till dess egentliga ursprung. Af ålder har den
firats vid Jupiter-Olympions tempel på Ilyssus’ strand,
liksom en annan fest af samma art, — men utan lök —
firas vid Theses’ tempel när fastan upphör. Och i trots
af patriarkens alla anathemer mot dessa fester fortfar
folket år ut och år in att dansa och sjunga sig in i fastan,
och att 40 dagar derefter dansa och sjunga sig ut ur
densamma. Det är mig omöjligt att finna något ondt deri.
I lökfesten synes det mig äfven vara ett vackert drag
att folket så med godt humör firar inträdet i en tid
af sjelfspäkning och försakelse; ty det iakttager fastan med
religiös stränghet.
Mindre uppbyggligt finner jag, att. grekerna med
samma dans och sång fira julen, påsken, Christi
himmelsfärdsdag och alla religiösa högtider, ja, att på landet och
Fr. Bremer, ]icsa. V. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
