Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 37. En ny Corinna. En elev af M:me Recamier, Eleusis’ och dess mysterier. Examen i Arsakion. Amalion. Unga grekinnor. Morgonväkter. Tyska vänner. Massackrerna i Syrien. Greklands deltagande. Kung Ottos gästfrihet. Samtal med drottningen. Grefvinnan Dora d’Istria. Athén under Juni månad. Afresa till öarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 Trettiondeförst-a stationen.
ter, som sinnebildligt uttrycka öfvergången från det vilda
till det ordnade och civilicerade lifvet, upptogo flera
dagar. Äfven plantor, som ansågos vara medel mot
kärlekens frestelser, såsom Asphodelus och Vitex (Agnus Castus)
m. fl., buros i dessa symboliska pilgrimståg, och det var
förbjudet att under dessa dagar njuta af
granatäpleträ-dets frukt. En procession, nattetid och under fackelsken,
framställde Ceres’sorgfulla sökandeefter sin förlorade dotter;
andra festtåg skedde om dagen rundt omkring den "rariska"
slätten, der kornet först såddes, till platsen der det först
tröskades och der man upprest ett altare åt Triptolèm, sodan till
brunnen Kallichoros, der Ceres satt sig att hvila (och der
först dansar af qvinnorna blifvit utförda till hennes ära,)
samt till flera ställen, helgade till hennes och hennes
"Guldbe-krönta" dotters minne. Kom så invigningsdagcn, då
"My-8terna" (de som skulle invigas), bekransade af myrten, begåfvo
sig till templen för att bli delaktiga af dessas mysterier och
göras till Epoptcr d. ä skådande (eller seende), åtminstone
de, som invigdes i de stora mysterierna. Vid festens
afslutande uppfördes en mängd lustiga upptåg, en slags
Car-neval, i hvilken man firade minnet af Jambés godmodiga
skämt och af Ceres’ deraf framkallade leende efter hennes
långa sorgetid.
Men mysterierna ? hör jag dig fråga, hvad vet man
om dem ? Ja detta är knuten, och nästan en olöslig sådan.
En hymn af Pindar säger:
"Säll den, som nedstiger i jordens djup sedan han
"skådat Eleusinierna! Ilan vet lifvets mål, ban känner
"Jupiters lag!"
Men detta mål och denna lag uppgifvas ej af Pindar.
’Trefaldt lycklige de dödlige", utropar Sophokles,
"som nedstiga i underjordens rike sedan de skådat dessa
’heliga mysterier; för dem allena kan vistandet på jorden
"vara ett lif, för alla andra är det en olycka.’’
"I mysterierna har man likasom en försmak af
gudarnas sällhet.*)"
*) Sophokl. Fragm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
