Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 38. Ö-resa. Ægina. Morgon vid Sunium. Seglats till Syra. Den sköna Polyxene. Europeiskt lif på Syra. En dag på Delos och Rhenea. Tre dagar på Naxos. Bekantskaper och gästfrihet. Station vid Ios. Homérs graf. Santorin. Vulkanisk bildning. Artiga innebyggare. Ypperliga viner. De spetelske. De barmhertiga systrarne. Katholsk propaganda. En kuslig natt. Sikynos. Anti-Paros och dess grotta. Marmora-hamn vid Paros. Till Naxos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
Trcttiondefittonde stationen.
ner. Solen sken öfver haf och öar rundtomkring. Huru
likt sig var naturens lif; men i historiens och andens,
hvilka förändringar hade icke föregått 1 Öfvergifven stod
ruinen till "Athéna pronoias" tempel, borta voro hennes
tillbedjare, och bönen, huru annorlunda nu mot då! —
För Guds tillbedjare i anda och sanning är hela verlden
hans tempel, och ingen varelse är der en främling för
deras deltagande, deras bön. "Måtte jag så tillegns mig
det mått af ljus och lif, som blifvit min del, som Athénas
folk tillegnade sig deras"’! var min bön på denna rika,
sköna morgonstund och blir det alltjemt under min resa
från tempel till tempel på Greklands öar.
Åter om bord, ställde vi vår kosa mot Syra; ty
derifrån var det lätt att besöka Delos, Naxos, Paros
m. fl. nära liggande öar. Länge behöllo vi den vackra
kolonnaden på Suniums udde i sigte, hvilken syntes allt
luftigare, allt andligare, om jag så får säga, ju längre vi
aflägsnade oss. Man måste prisa grekernas snille för
läget, som de gåfvo sina tempel. Öfverallt skulle
gudaborgen vara det främst i ögonen fallande föremålet, städse
påminna om gudarnas tillvaro och närvaro. Skada blott
att dessa gudar — nej, nu vill jag ej orda mer om dem;
det blir tråkigt.
Hela dagens färd var en oafbruten obeskriflig
njutning. Vinden var god och så frisk, så ljuflig; luft och
vågor klara som kristall. Jag satt uppe på däcket,
andades nytt lif, och fruktade nästan att tala liksom om jag
kunnat dermed störa någon skön förtrollning. Öarne stego
fram ur hafvet nära och fjerran. Det höga bröllopsberget,
med toppen lätt beslöjad, hade vi hela dagen i sigte.
Glad hälsade jag åter Tinos, med sin evangelistria-kyrka
och sina hvita byar och kloster, skimrande i fördjupningar
emellan kullarne. Men dessa syntes nu gula och
förbrända. Vi seglade förbi Andros, Tinos’ tvillings-ö, Mykonos
m. fl. mindre öar. Nästa morgon, den 6:te, lågo vi för
ankar i Syras ypperliga hamn, i stort sällskap af
ångbåtar och fartyg från alla verldens kanter. Syras stad,
Her-mopoli8, utbredde sig amphitheatraliskt med klungor af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
