Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 38. Ö-resa. Ægina. Morgon vid Sunium. Seglats till Syra. Den sköna Polyxene. Europeiskt lif på Syra. En dag på Delos och Rhenea. Tre dagar på Naxos. Bekantskaper och gästfrihet. Station vid Ios. Homérs graf. Santorin. Vulkanisk bildning. Artiga innebyggare. Ypperliga viner. De spetelske. De barmhertiga systrarne. Katholsk propaganda. En kuslig natt. Sikynos. Anti-Paros och dess grotta. Marmora-hamn vid Paros. Till Naxos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
Trcttiondefittonde stationen.
i glans och kastar en klär ljus-väg i vattnet, som skuggas
mörkt af bergen kringom hamnen. Aftonklockor ljuda i
min själ! . . .
Den 18:de På redden af Sikynos.
Morgonens friska vind har fört oss tidigt hit. Jag
har varit i land för att hälsa på en lund af rosenlager,
som lyser vacker på stranden omkring en sötvattens-källa,
och sedan se litet af öns inre. Men efter ett par timmar
tröttnade jag vid vandringen bland steniga bergsklyftor och
backar, som kunna passa för getter, men icke för
menniskor, helst under starkt solbadd. Och då mina besök på
Greklands öar mera gälla deras närvarande lif, än deras
antiqvariska lemningar, har jag’ lemnat åt mina vänner att
uppsöka ett tempel åt den pythiska Apollo, som skall
finnas på ön och hvarom de lärda skrifvit och ritat vackra
saker. Jag har bedt mina vänner vara mina ögon på ön,
hvaremot jag lofvat tillse på kuttern, -att de skola vid
återkomsten få en god middag af lammstek och maccaroni.
Sikynos säges hafva god vinodling och 3000 innebyggare.
De enda mcnniskospår jag upptäckte under en timmas
vandring voro ett par små fattiga kapeller och ett par
magra oliv-träd. Och nu sitter jag och skrifver medan
vinden blåser och Léon vaggar temligen häftigt på redden;
ty Sikynos har ingen hamn. Vännerna dröja länge.
Lammsteken är mer än stekt, maccaronerna mer än kokta,
och jag känner mig litet melankolisk, jag vet icke rätt
hvarföre. Jag tror att fattigdomen af naturen omkring
mig verkar tryckande. Ofrivilligt jemför jag den gamla
verldens nakna höjder, brist på träd, växter, foglar,
natur-lif, med den nya verldens yppiga nejder, skogar, öar —
dessa öar, kransade af doftande vinrankor, dessa urskogar,
svärmande af växt- och djur-lif, dessa lifekar och
magno-lier, dessa cardinaler och colibris, hela denna outsägliga
ungdomskraft i lifvet och i naturen, och jag frågar: "har
jordens naturlif verkligen en ålderdom, liksom en ungdom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
