- Project Runeberg -  Lifvet i gamla Verlden. Dagboks-anteckningar under resor i Söder- och Österland / Tredje bandet, Sjette delen: Grekland och dess Öar /
34

(1860-1862) [MARC] [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 38. Ö-resa. Ægina. Morgon vid Sunium. Seglats till Syra. Den sköna Polyxene. Europeiskt lif på Syra. En dag på Delos och Rhenea. Tre dagar på Naxos. Bekantskaper och gästfrihet. Station vid Ios. Homérs graf. Santorin. Vulkanisk bildning. Artiga innebyggare. Ypperliga viner. De spetelske. De barmhertiga systrarne. Katholsk propaganda. En kuslig natt. Sikynos. Anti-Paros och dess grotta. Marmora-hamn vid Paros. Till Naxos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34

Trcttiondefittonde stationen.

nordanstorm, som sedan tvenne dygn låta dem gå svartblå
med hvitskummiga toppar i sundet, som åtskiljer Paros
och Naxos. Till Syphnos komma vi ej, på Milos rar ej
att tänka. Vinden blef häftig under natten, Léon dök
som en svan, klyfvande vågorna, som stänkte öfver dicket.
Vi måste söka hamn emellan Paros och dess lilla syster
Anti-Paros, der vi voro glada att få kasta ankar kl. 6 på
morgonen. Den oroliga natten hade dock sin skönhet.
Himmelen var glänsande ljus, Mars lyste som om den
varit Venus, och hafvet lyste af dess glans och af
phospho-riskt sken.

Anti-Paros, som tillbjöd oss sin skyddande famn, såg
fruktansvärdt kal och fattig ut, och vi befarade att få
genomgå en svältkur. Men alldeles icke. Lilla Anti-Paros
är så god, som någon annan af de små Cykladerna, har
allt hvad den behöfver och äfven litet deröfver, som den
kan dela med sig åt hungriga resande. Vi få godt bröd
af det på öarne brukliga: stora, brunaktiga bullar med en
spets midtpå, som påminner om öarnes Elias-höjder, vi få
ägg, grönsaker, Pommi d’oro, m. m., och så blifva vi här
förnöjda dagen öfver. Vår unge archeolog beger sig till
öns beryktade underjordiska stalaktit-grotta, hvilken
fruntimmer icke utan fara för kläder och lemmar kunna
besöka, och han kommer åter med vackra stalaktiter, dem
han meddelar oss, jemte beskrifning på hvad han sett,
men som icke företer något märkligare än andra grottor
af denna art. Paros reser sig majestätiskt midtemot det
lågländta Anti-Paros, och vid foten af dess höga, grfthvita
marmorrygg skimra hvita hus ur gröna olivlundar.
Solnedgången lyser af grannaste guld och natten af
stjern-himmelens glans.

Mot morgonen gå vi till segels, vända kring Paros’
södra udde, och skola försöka komma in i Paros’ stora
hamn, hvarifrån vi kunna besöka marmorbrotten. Men nej.
Meltemmen blir allt häftigare, vi måste kryssa. I
morgongryningen flyga vi öfver det mörkblå, stormiga hafvet fram
och åter, liggande på sned, bestänkta af vågornas skum,
medan öarne uppstiga på alla håll i beslöjade, omornade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifigamla/6/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free