Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 40. Befrielse. Piräus. Minnen från franska occupationen. Themistokles’ graf. Behof af en jernväg. Poros och dess lejon. Trözén och dess orangelundar. Vinskörden. En grekisk husmoder. Poros’iska flickans hemgift. Åter i Athén. Politisk jäsning. Syriska flyktingar. Grekernas stora idé. En ändå större. I mitt hem. Ny utflykt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grekland och dess öar.
71
yårdigheter, hvartill höra promenaderna omkring hamnen
samt utsigterna och belysningen mornar och aftnar.
För promenaderna m. fl. vackra anläggningar har
Pi-räus att tacka den förödmjukelsetid då franska och
engelska occupationen lade band på Greklands rörelser, åren
1855 och 1856, och hindrade det att göra gemensam sak
med Rysslaud mot Turkiet, genom frigörande af grekerna
i Thessalien och Epirus. Lilla Grekland måste ge vika
för de stora tuktomästarne och vackert hålla sig på
mattan. Den franska militärstyrkan blef inqvarterad i
Pi-räus.
Då var Piräus ännu en ganska ruskig hamn, dess
hamngata stod hälften af året fördränkt i vatten och smuts
och febrar grasserade bland dess befolkning. Staden hade
ingen grön plats eller trädgård, der barnen kunde leka
och befolkningen lustvandra, och midt för hamnen låg en
stor, gammal bygnad eller barack sedan turkarnes tid, der
en mängd uselt folk hade sitt tillhåll, men hvilken barack
ej kunde af stadens styrelse nedrifvas innan flera
processer emellan dess flera egare blifvit utredda och afdömda,
hvartill ingen utsigt syntes. Befälhafvande generalen för
den fransyska occupations-truppen hade god tid att se sig
om i Piräus, och sedan han väl sett sig om, begynte han
med operationer, som mycket öfverraskade de i den
turkiska slentrianen insöfda Piräus-boerna. Han lät helt
plötsligt rifva ned det gamla, förargliga rucklet på stranden,
i det han sade: "Hvem, som vill, må processa derom med
mig!" och om ett par dagar var baracken borta,
platsen planerad, och en bred stenkaj längs hamnen
påbe-gynd.
Dernäst tog generalen ihop med hamngatan. Den
hade hittills utgjort en slags bred ränna. Han lät sina
soldater höja den till ett slags hvalf med afloppskanaler
på sidorna. Efter jordpåfyllningen stenlades den. De
franska soldaterna, som utförde arbetet, sjöngo derunder och
skämtade som om det varit dem en lek. Sedan lät
generalen dem anlägga två sköna promenadplatser, den ena
nära hamnen, såsom trädgård, med mångahanda träd, bu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
