Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 43. Afton vid Korinth. En grekisk arftagerska. Skiftande väderlycka. Skön morgonfärd. Den heliga skogen. Delphi, dess källor och tempel. Oraklet. Amphiktyoner-rådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grekland och dess öar.
145
Nära vid offerhärden låg "Omphalos" eller
nafvelste-nen, en hvit sten, till formen liknande en trubbig käggla,
smyckad med "heliga bindlar". Öfver denna sten —
jordens representant — höll Orestes sina händer, då de
renades från modermordet genom begjutande af (små grisars)
blod, hvilket renande blod skulle uppdrickas af jorden.
Ur-prophetissan vid Delphi, den gamla, heliga Gäa, skulle
sålunda försonas. Vid omphalos-stenen stodo två gyllne
örnar, som sades ha gifvit Zeus tillkänna stället för
jordens medelpunkt.
Det Delphiska templets Adyton-’, eller innersta
helgedom, omtalas såsom ett i jorden nedgående rum,
öfver hvilket ett tak hvälfde sig med en öppning ofvantill
för att insläppa ljuset. Detta rum låg i templets
innersta hörn och omslöt en håla, hvarutur, sedan urminnes
tider, en kall, döfvande dunst uppsteg, hvilken man till
skref prophetisk verkan.
Öfver denna hålas icke mycket stora öppning stod
Pythians trefot, och ur-prophetissans, Gäas, ande kunde,
genom kopparormarnes ihåliga kroppar och öppnade gap,
nå Apollos prestinna. *) Emellan trefotens armar (eller
fötter), hängde en skål, i hvilken bevarades den gamla
jord-drakens tänder och ben, som på detta vis voro med
om att prophetisera. En rund skifva utgjorde grytans
lock och Pythians säte. Lagerkransar hängde rundtomkring,
Bå att Apollos träd blandade sin starka vällukt med Gäas
ur jordens innandöme uppstigande anda. Äfven en källa
nämnes af Plutark, såsom flytande genom Adyton, hvars
vatten vissa tider doftade och meddelade Pythian
prophetisk anda. Pausanias säger att det vattnet kom från
Cas-sotis.
Pythian var i äldsta tider en ung, i sednare tider
en gammal qvinna, som valdes ur vissa gamla slägter vid
*) Den delphiska trefoten, bevarad i Konstantinopel, står
äfvenså i ett djupt, kringmuradt rum, liknande en cistern, (torde
hända en efterbildning af det delphiska rummet)!
Fr. Bremer. Hesa. VI. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
