Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 47. Sista utflygter. Till Megarà. Bröllopsscener i Megarit och Eleusis. En grekisk omnibusfärd. ”Dembirasi”. Till Marathon. Skogen och skogsödarne. Det gamla slagfältet. Petrifikater vid Pitkairni. Afskedsbesök. Akropolen ännu en gång. Perikles och Aspasia. ”Philosophernas gång”. Sokrates
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
Fyrationdeljertle stationen.
den sinnesförfattning, som det uttrycker, omintetgör i
Grekland all fortgång i företag och angelägenheter af hvad slag
som helst. ’’Dembirasi!" det går väl ändå, förr eller
sednare, på ett eller annat sätt. "Dembirasi 1" blir det ej i
dag, så blir det väl i morgon, eller i öfvermorgon, eller
en annan dag, blir det ej i år, så kan det bli nästa år!
Så tycktes äfven vår unge compari uppe på kusksätet
tänka: "komma vi ej fram i dag, så blir det väl i natt.
Det ser betänkligt ut med de kreaturen, men, dembirasi,
någon gud för oss helt visst omsider fram." — Guden kom
verkligen, i skepnad af en liten pojke, ridande på en
mulåsna. Damiralis ropade honom an och förmådde honom att
rida tätt framför våra hästar. Det verkade. De trodde sig
ha fått hjelp, och började muntert springa efter den lilla
mulåsnan, som trefvade lustigt framför dem. Herrarne i
vagnen skrattade hjertligt och sjöngo: "Panaiota! Panaiota!"
Men — Kyrie Eleison! denna förnöjelse räckte endast till
Daphni, der gossen icke kunde förmås att längre anföra
oss, utan lemnade oss åt vårt öde, hvarefter de gamla
uppträdena åter begynte. Hur det var, så tycktes
hästarna ett stycke bortom Daphni, vädra herberget; vägen gick
nu sakta utföre och de började smått springa, och vi
anlände verkligen till omnibusstationen i Athén; men i djup
natt och sedan vi tillbringat nio timmar på en väg, som
man vanligtvis tillryggalägger på fyra. Jag är ganska
belåten att hafva sett Megarà och det grekiska lynnet på en
grekisk omnibusfärd; men jag råder ingen att fara i en
grekisk omnibus till Megära.
Resan till Marathon, ett par dagar sednare, var af
helt annat skaplynne. Jag hade för den tagit en god
vagn, fyra hästar och en säker kusk. Det kostade 60
drachmer; men färden gällde — Marathon! Det var den
allra skönaste morgon. En god körväg, mjuk och
damm-fri i följd af sednaste regn, förde genom en trakt, mera
rik på skog, betande kreatur, bördiga sädesfält än jag sett
någon annan uti Grekland, och sädesfälten voro praktfulla.
Näktergalarna sjöngo öfverallt i skogen, der olivträd, fållar
och ljusgröna löfträd växte i frid och yppighet. Morgon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
