Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 47. Sista utflygter. Till Megarà. Bröllopsscener i Megarit och Eleusis. En grekisk omnibusfärd. ”Dembirasi”. Till Marathon. Skogen och skogsödarne. Det gamla slagfältet. Petrifikater vid Pitkairni. Afskedsbesök. Akropolen ännu en gång. Perikles och Aspasia. ”Philosophernas gång”. Sokrates
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 Fyrationdeljertle stationen.
sådde var "flammande" säd, den fortlefver äfven i grafvarnes
mörker och i dess spår uppväxa fredens skördar.
V i rastade och dukade vår middag i gräset på en
plats, der en mängd hvita marmorstenar sade oss, att
fordom minnesvårdar stått. Rundt om oss stodo de
praktfulla kornfälten, och hundratals små vackra blommor lyste
i gräset. Efter middagen vandrade vi till byn Vrana (det
gamla Marathon), pittoreskt belägen vid Penthelikons fot.
Gamla och unga i byn samlade sig kring oss, de voro ett
fattigt, okunnigt, halft förvildadt folk, men som icke
tiggde, utan var vänligt oeh gästfritt med hvad det hade. Man
bar ut halmmattor och madrasser på marken omkring ett
stort träd, under hvilket vi sökte skydd mot ett sakta
regn, som begynte falla. En liten klosterkyrka låg
oändligen pittoreskt uppe i en bergsklyfta straxt ofvanför byn.
Utsigten öfver den vida slätten, hafssundet och Eubea är
derifrån ganska skön. Resande till Marathon uppsöka
mer-ändels pilar, som man finner på stranden och medtaga dem
som minne. Jag gjorde mig en bukett af ax och vildt
växande eterneller såsom det skönaste minnestecken man
kan medföra från Marathon.
Regnet upphörde snart och vi satte obs åter i vagnen
för att fara till Pitcairni, ett ställe omkring en timmas väg
från Athén, hvilket blifvit ryktbart genom den massa
petrificerade ben, man nyligen der upptäckt, oeh bland hvilka
en del tillhöra djur, som ej mera finnas i Grekland: såsom
apor, enhörningar m. fl. Då vi icke voro fullt vissa om
vägen, hvilken viker af från den stora Marathon-vägen,
stadnade vi och gingo till fots ett stycke inåt olivskogen. Der
kommo vi till ett grekiskt kapell, som ligger bortgömdt
men täckt, i sina omgifningar af antika tempelspillror och
gröna buskar. Vi beslöto dröja der och koka vårt kaffe
medan vi sände en tjenstvillig landtman att utforska
uär-maste väg till Pitcairni. Vi kunde ej vara långt derifrån.
Kapellet var fullt af minnesmärken från hedniska kulten,
vi sågo en Apollobild, införlifvad med muren, oeh flera
marmorpelare m. m. Äfven inom kapellet voro lemningar
af basreliefs och gamla inskrifter. En liten lampa brann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
