Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om betydelsen af en Literaturtidskrift för Sverige, af Daniel Klockhoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställelsen dermed långtifrån allmän, ocli mycket
återstår ännu att göra, innan lugnet inträd t,
harmonien blifvit fullständig.
Söker man emellertid att göra sig reda för de olika
sätt, hvarpå de religiösa rörelserna närmare förhålla
sig till de antydda målen, ocli vill man se de medel,
som för deras vinnande begagnas, så måste man med
någon kunskap om kulturhistoriens allmänna gång gifva
noga akt på de företeelser, som födas af våra egna
dagar; och i synnerhet är det af vigt att följa den
religiösa och religionsfilosofiska Ii t era t ur en,
hvilken trognast afspeglar de rådande tendenserna
och åsigterna. Denna literatur ar hos oss ganska
rik och finner äfven en liflig omsättning, emedan
intresset for dess praktiska betydelse öfverallt
är vaket, såväl hos lärare som lekmän. Vi hafva
en mängd religiösa småskrifter (uppbyggelseböcker
för folket), större och mindre predikosamlingar,
stridskrifter och religionsfilosofiska verk, dels
inhemska och dels öfversatta från tyskan, fransyskan
och engelskan, och dessa antyda, hvar på sitt sätt,
den stora frågans ställning hos de olika partierna,
och visa oss än den gamla orthodoxiens hårdnackenhet,
än fritänkeriets djerfva negationstaktik, än
ny-lutheranismens katholicerande tendenser, än den
grundliga forskningens partilösa sanningskärlek, och
än de «evaiigeliskes« oförtrutna nit för «den inre
missionen^, för väckandet af ett kristligt lif hos
folket o. s. v. Literaturen uppvisar äfven någon gång
då och då ett visst slags tendensromaner, hvilka föra
ett högt språk om förnuft och menniskorätt gentemot
den sterila konfessionalismen och det i förhatliga
färger målade prästväldet, men hvilka icke alltid
förstå att hålla den gräns, som förnuft, religiositet
och en sann esthetisk smak utstaka. Sådana möjligen
mycket väl menade, men otympligt utförda arbeten
(ss. t. ex. Herr Krooks «Tro och Otro«) böra
särskildt noga observeras, emedan de med begärlighet
läsas af den stora mängden, hvilken icke alltid har
bildning nog att skilja mellan det möjligen sanna
i tendensens innersta och det falska i sjelfva
utförandet af detaljerna, hvilka senare vanligen
äro de, som tillfölje af sin starkare och pikantare
färgläggning lättast fästa sig i läsarens minne. -
Visserligen hafva vi hört
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
