Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrika Bremer. - Hennes skrifter och personlighet, af Anders Flodman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
året derpå blifver det häftigare än någon annan,
det är något af frisk vårvind i kornetten, som
gör honom omotståndlig -; och »paltarne« sedan med
sin närsynte och konfuse magister, som vare sig de
vid sin varma durch tänka, den ene på syndafloden,
den andre på yttersta domen, eller fundera på att
gräfva sig genom jorden, äro barn från början till
slut; allt är sarmt och ädelt, likt verkligheten,
endast skönare än den. Fredrika Bre-mer var idealist,
dock ej så, att hon tecknade något annat, än hvad den
verkliga veiiden bjuder oss, hon tecknade det blott
med högre och skönare färger och just derför med full
sanning. På den sköna tafla, förf. i (fFamiljen H.«
för oss upprullar, finnas naturligen ock skuggor:
intet menskligt lif är utan dylika, Äfven mellan
dessa menniskor, som så Ömt älska hvarandra, uppstå
spänningar och brytningar. Såsom en lefvande skugga
går bland dessa lyckliga menniskor Elisabeth, vanligen
kallad (fden blinda«, med sitt oroliga, älskande,
skuldbelastade hjerta. Teckningen af henne är ej
lyckad: så vilda passioners lek måste nödvändigt
vara främmande för den milda själ, hvars frändskap
med det goda och sköna gjorde teckningen deraf fri
från alla svårigheter.
Efter några års tystnad utgaf Fredrika Bremer 1834
första delen af sina Nya teckningar nr livar dag
slifvet, hvilken utgjordes af Presidentens döttrar. De
förtjenster, som vi funnit i «Familjen H.»:
flärdfrihet, hjertlighet, humor och den från hvarje
verkligt konstverk oskiljaktiga ideala skönheten,
utmärka i lika grad detta stycke. Karaktererna äro
tecknade med sanning och säkerhet: den möjligen
något för mycket idealiserade konstnärinnan Angelika
undantagen. Hon är dock en biperson, som hastigt
försvinner från skådeplatsen, och de qvarstå-ende
äro utan undantag förträffliga. Presidenten
sjelf en herrlig figur; förnäm med en liten
tillsats af fåfänga och framför allt god, är
han föremål för vårt oblandade intresse. Hans små
skärmytslingar med mamsell R. ö n n q v i s t angående
barnauppfostran äro tecknade con amore och öfverflöda
af humor. Skildringen af hans förhållande till sty
f barnet Edla, som dock sedermera förstår återvinna
hela hans kärlek och till och med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
