Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrika Bremer. - Hennes skrifter och personlighet, af Anders Flodman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
mest lefvande karakterer, som dikten någonsin
tecknat, och man känner till och med att «Jane Eyres«
utmärkta författarinna fruktade, att inan skulle
misstänka henne att af Fr an s i sk a hafva lånat
Janes drag. Och då man sökte visa henne det ogrundade
i denna förmodan, svarade hon med envist fasthållande
af sin mening, att F rån s i sk a var ingen annan än
Jane Eyre, «gift med en godmodig björn till svensk
doktor.»*) Omdömet var visserligen icke sannt men
ej desto mindre mer smickrande för Fredrika Bremer
än något annat, vi kunna tänka oss. 1839, blott två
år efter förenämnda arbete, utkom fjerde delen af
«Nya teckningar ur hvardagslifvet«. Den bar namnet
"Hemmet eller familj e-sorg er och fröjder", och
aldrig har en bok mera gjort skäl för sitt namn. Man
skulle kunna säga, att nästan alla de händelser,
som skildras i denna, omkring 600 sid. starka, volym,
tilldraga sig inom samma fyra väggar;, åtminstone har
man full rätt att påstå, att hela den väsendtli-gare
utvecklingen försiggår inom lagman Franks hus. Han
sjelf och hans hustru äro hufvudpersonerna, som
visserligen under den långa tidrymd, berättelsen
upptager, hinna öfvergå till «pére« och «mére nobles«
men dock alltid, isynnerhet den senare, bibehålla
vårt odelade intresse. Man har förebrått Fredrika
Bremer att hafva reproducerat sina egna karakterer,
och vi hafva äfven i det föregående antydt detta
förhållande. Det oaktadt tro vi dock, att i hvarje
af hennes arbeten återstår så mycket nytt, som hon
hvarken lånat från sig sjelf eller andra, att om vi
än skulle träffa på en eller annan figur, som från
hennes äldre arbeten tycktes oss bekant, skulle det ej
tjena att förminska vårt deltagande. Fredrika Bremer
var obestridligen maniererad, men detta äro ock vår
tids störste romanförfattare, Bulwer och Dickens;
och liksom man hos henne ofta återfår en mild, ljuf,
ung qvinna, vid sidan af en annan starkare med ett
utprägladt frihets- och sjelfständighets-begär,
så finna vi hos Bulwer gerna en nobel toryistisk
statsman och hos Dickens en enfaldig, tafatt man,
hvars hjerta måste ersätta, hvad som brister i hans
hufvud. Detta är originalitetens skuggsida, att
*) Se Ticlskr. för Hemmet. 1860, s. 308.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
