Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arkitektoniska Fragmenter. Skizzer efter verkligheten, från en resa 1863-64, af A. T. Gellerstedt, arkitekt. Af C. R. N. - Alboin, Sorgespel af Finn. Af D. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
tablement afteckna sig på det klaraste och vackraste
mot en horizont, hvars ödslighet midt i den skizzerade
studieteckningen gifver en i hög grad poetisk blick
ut i den mäktiga fornlem-nirigens ensliga och dystra
läge i den omgifvande öknen, - samt utkastet till
vestibulen i universitetet i Genua, sedd nedifrån, en
teckning som i ett fullända dt perspektiv förskaffar
oss en liflig föreställning om det storartade i denna
stolta «förstuga«, hvilken efter de prakt älskande
Genuesariies sätt gör uppgången till palatset till
Imfvudsak, dervid på det förträffligaste begagnande
den bakom palatsfacaden uppstigande terrängen till
utveckling af perspektiviska skönheter, som utan ett
sådant läge aldrig kunnat framkomma. Hvad slutligen
de rent tektoniska bladen angår, så möta vi på det
första häftets sista blad former, som äfven utom
Neapel mött vårt öga, använda just i sådan mening, som
vi har ofvan velat antyda. Den mäktiga lejontassen,
krönt af sitt stiliserade hufvud, bar nemligen,
skuren i trä, lika kraftigt och värdigt ett modernt
piano i norden, som han nere i Pompeji, huggen i hvit
marmor, uppbar den antika bordskiiVan. Ingen skall
neka, att han eger mera skönhet och mera lif med all
sin kraft än de raka åttkantiga pelare, på hvilka
man vanligen ser den nämnda möbeln stödja sig. - Vi
afvakta med begärlighet de kommande häftena af detta
välkomna och förtjenstfulla verk, som vi tillönska
all framgång, på samma gång vi ej kunna underlåta att
åt dess upphofsman önska en framtid, under hvilken
han lyckligt kunde få lägga i dagen sin kärlek för
konsten i allmänhet och särskildt för den konst,
som han egnat sina krafter och sina studier.
C. E. K
ALBOIN. Sorgespel af P in n. Örebro 1865.
N. M. Lindh.
Redan i föregående årets sluthäfte af denna tidskrift
påpekades detta dramatiska diktverk i största
korthet. Arbetet erbjuder dock i inånga fall, så
mycket, som kan vara vardt en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
