Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Expeditionen till Spetsbergen 1861. Under ledning af Otto Thorell. Af -e-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
härstädes under flydda tider. Minskad tillgång
på dessa trakters förnämsta rikedom (hvalrossar
och andra skäl-djur) har visserligen inskränkt
Spetsbergs-fararnes antal, men årligen utgå dock ännu,
isynnerhet från Tromsöe och Hammerfest, flera fartyg
för att återkomma lastade med Ishafvets produkter,
eller – för att qvarlemnas bland de kring dem
upptornade isbergen. Så sammanträffade under svenska
expeditionen 1861 i Treurenberg-Bay (Sorge-Bay) 6
fartyg med tillsammans 102 man, "en numera sällsynt
befolkning i dessa nejder", och 1864 års expedition
hade lyckan att till fäderneslandet återföra tvenne
Norska förolyckade fartygs besättningar.
Det är dock ej blott begäret efter materiel vinst,
som lockat besökande upp till dessa ogästvänliga
kuster, utan ett ej obetydligt antal vetenskapsmän *)
har äfven besökt desamma för att genom der anställda
undersökningar öka det menskliga kunskaps-förrådet;
det torde vara nog att blott exempelvis påminna om
expeditionerna under Phipps, Scoresby, Parry och
Gaimard. Äfven åtskilliga Engelska tourister hafva
föredragit att bland Spetsbergens is och snö fälla
en eller annan ren eller isbjörn framför att jaga
tigrar under Ostindiens brännande himmel eller att med
sportsmannens kännaremin vadslå på kapplöpningarne
vid Epsom; ja, vi ega t. o. m. en skildring af en
fransysk dam öfver hennes besök härstädes, men om
dennas tillförlitlighet torde det vara bäst att ej
fälla något omdöme, såvida man ej vill fela i artighet
mot det täcka könet.
Oaktadt dessa talrika Spetsbergsfärder framkallat
ett ej obetydligt antal beskrifningar öfver dessa
nejders klimat, natur-förhållanden och naturalster,
må ingen deraf draga den slutsatsen, att de Svenska
expeditionerna varit af behofvet mindre påkallade
eller af mindre vigt för vetenskapen. Vi behöfva
blott kasta en blick på de kartor, som man förut egt,
och den af de svenska vetenskapsmännen efter egna
ortbestämningar uppgjorda **), för
*) Bland Svenska naturforskare hafva Professorerna
Sv. Lovén (1837) och C. J. Sundevall (1838) besökt Spetsbergen.
**) Såsom ett verkligt fel kunna vi ej underlåta att
anmärka, att i den nu utkomna delen af det arbete,
vi här hafva att anmäla, denna karta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
