Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handbok för väljare och valförrättare vid riksdagsmannaval etc. Utgifven af Philip Leman, Ph. D:r. Af -y-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
ligen endast afser riksdagsmannaval. Då deremot 16
S af samma lag innehåller, att val af elektorer
skall ske inför kommunalstämmas ordförande eller
magistrat, och 18 S på kallelse till elektorsval
tillämpar hvad om kommunalstämma och allmän
rådstuga är stadgadt, torde den slutsatsen ej
vara oberättigad, att elektorsval bör förrättas på
sätt kommunalförfattningarne om val föreskrifva,
d. v. s. med slutna sedlar, der så äskas.
Ett alltför strängt fasthållande vid
riksdagsordningens bok-staf i S§ 11 och 22 synes
hafva förledt utgifvaren till den orimliga slutsats,
att »hvarje svensk medborgare, valberättigad
eller icke valberättigad, boende inom eller utom
vederbörande valkrets, eger rätt att anföra besvär
öfver riksdagsmannaval», samt att »ej blott den
valde utan hvilken annan som helst eger rätt att
afgifva förklaring» öfver de anförda besvären. Utom
det att riksdagsordningen rörande förklarings
afgifvande uttryckligen fö-reskrifver, att sådant
skall ske af »vederbörande», d. v. s. af den, som
har med saken att göra, tillåta vi oss betvifla,
att någon myndighet skulle till pvöfning upptaga
besvär öfver riksdagsmannaval afgifna af en qvinna
eller af en omyndig eller ens af en person, som inom
annan valkrets är valberättigad, men som med det val,
han öfverklagar, ej haft det ringaste att skaffa. Vi
tro detta lika litet som vi kunna föreställa oss,
att en person, som ej är part i ett rättegångsmål,
skulle kunna med framgång fullfölja detsamma i högre
rätt, sedan underrätts dom fallit, under åberopande af
Eättegångsbalkens stadgande i 25, 5 §, att »den som
ej nöjes åt underrätts dom, må besvära sig deröfver
i Hofrätten». För bedömande af, hvilka verkligen äro
berättigade att anföra besvär öfver riksdagsmannaval
och att öfver irigifna besvär afgifva förklaring,
torde ledning lämpligen kunna hemtas af den gamla
riksdagsordningen, som förbehållit denna rättighet
åt de väljande eller dem, som under omröstning
kommit. Slutligen torde väl ock kunna sättas i fråga
riktigheten af utgifvarens på sid. 41 angifna sätt
att beräkna den inkomst, som för valbarhet till första
kammaren erfordras. -Y-
Svensk Liter. Tidskrift H. V. 1866,
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
