Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska konsten på den skandinaviska konstutställningen i Stockholm 1866. II. Af C. R. Nyblom - Theologisk Literatur: Om den hel. Skrifts Inspiration. Dogmatisk afhandling af D:r C. Warholm. - Den Christeliga Dogmatiken enligt lutherska kyrkans bekännelseskrifter framstäld af C. O. Björling. Förra delen: Den christeliga dogmatikens vetenskapliga grundläggning. - Gud är icke de dödas Gud, utan de lefvandes Gud. Predikningar af S. Vögelin. Öfversättning af E. Rönnbäck. Af D. K-ff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409
skönas tjenst, lika väl som i det sannas och det
godas, måste taga sin sak på fullt brinnande allvar,
om de verkligen vilja draga sitt strå till den stora
stacken, på hvilken vi alla arbeta, nemligen Sveriges,
det gamla, kära fosterlandets, framtid och Ivcka.
C. R. NYBLOM.
THEOLOGISK LITERATUR.
Om den hel. Skrifts Inspiration. Dogmatisk afhandling
af D:r C. Warholm. Lund 1866.
Den C h risteliga Dogmatiken enligt lutherska kyrkans
bekännelseskrifter framstäld af C. O. Björling. Förra
delen: Den christeliga dogmatikens vetenskapliga
grundläggning. Andra Uppl. Örebro, N. M. Lindh. 1866.
Gud är icke de dödas Gud utan de lefvandes
Gud. Predikningar af S. Yögelin, Öfversättning af
E. Rönnbäck. Helsingfors. 1866.
På den sista tiden hafva flera theologiska arbeten,
dels originalverk och dels öfversättningar, utkommit
i bokhandeln. Det är oss icke möjligt att egna hvart
och ett af dessa en fullständigt genomförd granskning,
utan vi inskränka oss till en enkel anmälan förenad
med några korta betraktelser, hvartill dessa
literaturprodukter gifvit oss en osökt anledning.
En flyktig blick på de ofvan uppräknade arbetena
visar, att i dem trenne olika theologiska
riktningar sökt sig uttryck. A ena sidan hafva vi
den gamla supranaturalismen, i sin radikalaste form
representerad genom en mekanisk inspirationslära,
å den andra en något förmildrad orthodoxi, en slags
konfessio-nel förmedlingstheologi, som anser, att
den vetenskapliga religionsläran ovilkorligen måste
hvila på en bestämd historisk kyrkobekännelse, utan
att derföre behöfva hängifva sig till en ensidig
protest mot alla nya vuer, som den vetenskapliga
forskningen kan öppna; och slutligen hafva vi den
moderna fri-theologien (den «ung-schweitziska»)
med sina bestämda anti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
