Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Theologisk Literatur: Om den hel. Skrifts Inspiration. Dogmatisk afhandling af D:r C. Warholm. - Den Christeliga Dogmatiken enligt lutherska kyrkans bekännelseskrifter framstäld af C. O. Björling. Förra delen: Den christeliga dogmatikens vetenskapliga grundläggning. - Gud är icke de dödas Gud, utan de lefvandes Gud. Predikningar af S. Vögelin. Öfversättning af E. Rönnbäck. Af D. K-ff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414
hänsyn till «den bibliskt-kyrkliga bekännelsen» såsom
utgångspunkt och grundval för dogmbildningen. Man
får således på sätt och vis fyra olika principer att
tillfredsställa och tillgodose: sjelfva uppenbarelsen,
hvars historia är gifven i den religiösa urkunden
eller bibeln, hvilken för den s. k. bibeltheologien
är ensamt afgörande; det mera subjektiva troslifvet
(det religiösa erfarandet), och det mera objektiva
samfundslifvet betecknadt genom kyrkobekännelsen,
samt slutligen det kristligt bestämda förnuftet,
hvilket förf. skiljer från hvad han kallar det
((naturliga» förnuftet, som endast i bästa fall
är en worganisk och instrumental förmåga». Härmed
synes nu en allsidighet i betraktelsen vara vunnen,
hvarigenom all orthodox ensidighet bör kunna
tillintetgöras; men likväl kan det vara möjligt -
vi våga icke säga mer - att den vetenskapliga
theologiens naturliga och fria utveckling kan
komma att tillbakahållas och hämmas, om just den
spekulativa delen af densamma, eller dogmatiken,
göres till ett slags underligt dubbelväsende af på
en gång historia och spekulation, utan att derigenom
egentligen blifva en verklig ((religions-historiens
filosofi.» Den historiskt gifna konfessionen, eller
«det uti historien framträdande krist-ligt-kyrkliga
medvetandet» (p. 3), blir egentligen dogmatikens
innehåll, fastän omsatt i vetenskaplig form; men
theologien har ock ovilkorligen ett behof att gå
utom bekännelsen, utom hvad som historiskt är gifvet
i det kyrkliga medvetandet för att genom en närmare
analys af den kristna uppenbarelsens väsende och af
menniskans religiösa behof såväl subjektivt, eller
i det individuela troslifvet, som objektivt, eller i
det allmänna samfundslifvet (kyrkolifvet), leda sig
till en allt djupare och djupare insigt i sitt ämne,
så att derigenom en ledande vetenskaplig norm för
sjelfva utbildningen af konfessionen kan erhållas,
Den ärade förf. är icke blind härför; han framhåller
tvärtom med bestämdhet, att dogmatiken skall akta sig
för att blifva endast en historisk vetenskap; hvad vi
anmärka såsom enligt vår tanke mindre nödvändigt och
riktigt, är just försöket att tillfredsställa både
det historiska (konfessionelt-dogmatiska) och det
spekulativa intresset genom en och samma vetenskap. Vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
