Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Dödsstraffets Befogenhet och Lämplighet. Af D. K-ff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
496
ret dervid utfaller; deri att motsägelser och
orimligheter alltid varit en nödvändig följd af någon
förblandning af dessa frågors inre förhållande till
hvarandra (Beccaria och Mittermayer äro ej fria
härifrån), samt slutligen deri, att rättsgrunden
för dödsstraffets afskaffande ännu icke på ett
fullständigt och strängt vetenskapligt sätt blifvit
faststäld. Men oaktadt vi äro ense med författaren
härom, och oaktadt vi gerna underskrifva hans
kritik af prof. Olivecronas skrift om förevarande
ämne, anse vi oss skyldiga att fasthålla såsom
obestridligt, att straff icke är «vedergällning»
och att vedergällningsprincipen icke har någon
rot i vår kristna religion (men väl i den judiska
oeh de hedniska religionerna), att straff icke
heller i första hand eller till sitt begrepp är ett
skyddsmedel mot fruktade, men outförda, missgerningar,
utan en handling, hvarigenom staten rättar en orätt
(brottslig) vilja. Härpå synes förf. äfven vilja
ingå (jfr t. ex. p. 21), men författaren säger i ett
andedrag, att straffet, när en rättelse är (synes)
omöjlig, äfven kan befordra statsändamålet genom att
«undanrödja» den brottsliga viljan. Här är det som
författarens bevisning för dödsstraffets befogenhet
har en betänklig lucka; ty det är icke afgjordt,
att till-intetgörelsen af den sinnliga existensen
omedelbart kan verka en viljans rättelse. Sådant kan
fantiseras; men vi tro ej, att det kan bevisas. Ännu
i dag faller åtminstone bilan blott med den rätt, som
en hypothes kan ge. På denna och andra af oss i denna
tidskrift (III och IV h.) framstälda grunder anse
vi, att de, som ifra för dödsstraffets borttagande,
icke blott följa en ((missriktad» känsla. Yi hoppas,
att den okände författaren icke misstycker, att vi nu
blott hänvisa till hvad vi der yttrat, och vi göra
det med så mycket större skäl, som han i sin skrift
icke upptagit någon vederläggning af våra framstälda
betänkligheter mot dödsstraffets rättmätighet.
Författaren är i allmänhet lycklig i sitt blottande
af den svaga logik, hvaraf dödsstraffets motståndare
oftast betjenat sig. Likaledes märker man nogsamt,
att det icke är en omutlig konservatism eller
anti-liberala tendenser, som förmått författaren
att här yttra sitt ord. Den lefvande öfvertygelsen
talar ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
