Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nyaste forskningarna rörande Jesu lefnad och urkristendomen: E. Renan: Jesu lefnad. - Apostlarne; D. Schenkel: Jesu karaktersbild; Th. Keim: Der geschichtliche Kristus; E. Reuss: Apostlatidens Kristendom; A. Hausrath: Aposteln Paulus; T. Colani: Jesus Kristus och de messianska troslärorna på hans tid; W. Beyschlag: Nya Testamentets lära om Kristus. Af C. von Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
smekande musik förmå ej mildra det motbjudande
intrycket af den karrikerade framställning, som af sin
författare utgifves för «historien om kristendomens
ursprung.« - I samma anda, som hans aJesu lefriad«
är Benans senare arbete «Apostlarne« förfat-tadt. Sedd
från vetenskaplig synpunkt kan Benans uppfattning af
det apostoliska tidehvarfvet ej annat än betraktas
såsom en fullständig anakronism, som redan funnit
sin vederläggning i Tiibingerskolans grundliga
undersökningar, särdeles i Zellers utmärkta arbete
«Die Apostelgeschichte.«
Kunna Eenans skildringar af Jesu lefnad och af
urkristen-domen, i trots af deras elektriserande
verkan för ögonblicket och af den betydelse de
må anses ega för det katholska Frankrike under
närvarande tid, dock omöjligen tillerkännas
något varaktigare värde, så måste deremot omdömet
utfalla helt annorlunda i fråga om Schenkels och
Keims arbeten. Samma nyvaknade tidsbehof, som det
Benan på sitt sätt sökt komma till mötes: hjertats
och förståndets behof af en mensklig, en sannt
historisk Kristus, förklarar deri stora uppmärksamhet
som blifvit egnad åt Schenkels teckning af (Jesu
karaktersbild« samt åt Keims genom den psykologiska
iakttagelsens finhet och djup i hög grad utmärkta
skildring af Jesu inre utveckling. Dessa författare
vilja göra allvar med den bibliska läran om Jesu
mensklighet, utan att derföre fatta densamma från en
så utvär-tes synpunkt som Benan, lika litet som de
vilja förneka, att Jesu personlighet - den högsta
uppenbarelsen af mensklighetens religiösa lif och
derigenom äfven af det gudomliga i mensk-ligheten
- aldrig kan medelst förståndets analys fullt
uttömmande begripas. Försåvidt emellertid denna
personlighet uppträder inom1 historien, måste hon
vara underkastad utvecklin-lingens allmänna lag och
då fortgå från en lägre fullkomlig-hetsgrad till en
högre. Var Jesus således en sann mermiska, så kan
han ej - detta är hufvudtariken i Schenkels ,och
Keims arbeten - redan från början hafva besutit den
fulländning han på höjdpunkten af sin lefnad innehade,
utan han måste hafva först småningom tillvunnit sig
densamma. Evangelierna sjelfva gifva vid handen ett
Jesu tillvexande ej blott i ålder, utan äfven i andlig
fullkomlighet, och det är denna hans af det dog-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
