Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Minnen. I. C. G. Styffe: Skandinavien under Unionstiden; L. Rääf: Beskrifning öfver Ydre härad; A. E. Holmberg: Bohusläns Historia; C. J. Ljungström: Åhs och Wedens Härader; Redogörelser för föreningens för Nerikes Folkspråk och Fornminnen verksamhet; Dalarnes Fornminnesförenings Årsskrift; O. Eneroth: Södermanlands Herregårdar; G. W. Sylvander: Kalmar Slotts och Stads Historia. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418
teradt bref i Diplomatar.Lubecense, hvilket enligt
en egendomlig bevisning (D. I. s. 13) måste vara
skrifvit 1196-1200, och der Magnus Beiiedictsson,
lagman i Ostergöthland, kallar sig »Prefectus
Kalmarnerisis». Vidare är han viss derpå, att Magnus
Ladulås lät införa särskild fogatstyrelse i Kalmar
län - derföre att hertigarne Magnus och Erik å
Kalmar slott höllo hof! (se D. I. 3. 15). Af dessa
två data blir nu »Första tidskiftet af Kalmar läns
historia 1196-1285, då länsstyrelsen utgjordes af
Ostgöta lagman, som tillika var borghöfding i Kalmar,
i länet hade högsta lagskipande och styrande makt,
å borgen högsta befälet öfver krigsfolket, högsta
befallningen öfver staden och tillika med stadens
äldste dess förvaltning». Detta är ju ett rätt
godt extrakt af den magra notisen, att en lagman i
Östergötland tilllika med Kalmarborgare undertecknat
en odaterad handling! Och frågar man nu efter några
dylika befallningsmän, så uppräknas de s. 288:
Folke Magnusson 1200, Laurentius Magnusson 1245,
Måns Månsson 1260; dessa hafva kallat sig »Legi-feri
Ostrogotorum» och derföre måste de ju ock hafva varit
»Praefecti Kalmarnenses».
En annan gång har förf. i en handling från 1542
hittat namnet E ö d kull a torn e t å ett af
Kalmar slottstorn: häraf framgår nu en lång och
rörande beskrifning på detta torn, som naturligtvis
byggdes och fick sin benämning - vid tiden för
kristendomens införande och tjenat till fångtorn
för hedniska sierskor, som undan den påträngande
kristendomen dragit sig till de djupa skogarna
och der öfvat sin gudsdyrkan, sin spådoms- och
läkekonst, d. v. s. Freja- eller Isiskulten, men af
ett blodtörstigt trosnit hit framsläpades till pina
och död.
En tredje gång - men det är oss verkligen icke möjligt
att genomgå allt dylikt. Särskildt vore mycket att
säga om alla de egendomligheter för Kalmar stadsrätt,
som hr S. sökt uppvisa, och hvilka betydligt måste
reduceras, (så var det t. ex. ingen egendomlighet för
Kalmar att borgmästrarne turade om i rättspresidiet,
ingen egendomlighet, att böter och straff ålades
olika med stadslagens bestämmelser o. s. v.; det
synes, dessutom att hr S. mycket väl behöft göra sig
tillgodo den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
