Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konsthistorisk Literatur: De bildande konsternas historia af C. G. Estlander. - Det skönas verld af L. Dietrichson. Häft. 1-2. - Arkitekturens historia af W. Lübke. Öfvers. Häft. 1. - Förteckning öfver oljefärgstaflor etc. i Nationalmuseum. Af C. R. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
och föraktade populära framställningssätt? Ja, icke
består det i ytlighet och fraser, icke en gång i
användande af lysande bilder och metaforer, såvida
ej dessa äro träffande och verkligen upplysande;
icke heller består det deri, att framställaren
sänker sig ned till jemnhöjd med sina läsares eller
åhörares fattningskrets, så att han, då de i en ny
vetenskap äro att betrakta som barn, jollrar och
leker med dem; utan det populära består i klarheten,
i förmågan att göra en invecklad vetenskaplig fråga
fattlig äfven för den, som står utom hennes krets,
att intressera honom för dithörande undersökningar
och egga honom att sjelf pröfva sina krafter inom den
nya rymden, att, med ett ord, lyfta den mottagande
anden småningom upp till en högre ståndpunkt,
der hans sjelfverksamhet kan börja. Det populära
framställningssättet är sålunda det, som är eller bör
vara målet för hvarje samvetsgrann lärare, föreläsare
eller skriftställare. Långt ifrån att böra föraktas,
är det, i sin sanning fattadt, höjden af hans förmåga
och kronan på hans verksamhet.
Att man det oaktadt måste göra en bestämd skilnad
mellan det populära föredraget och det populära
skrifsättet, visar den dagliga erfarenheten
tillfullo. Huru ofta har man icke sett en utmärkt
talare eller föreläsare, en ögonblickets och
inspirationens man, förfela sin verkan, när han
försökte att bringa det muntliga föredragets maner
med sig till skrifbordet? Eller huru ofta har man
ej å andra sidan sett pennans och den klara stilens
man gå miste om sitt inflytande, när det gällde
att fånga åhörares uppmärksamhet? Författaren till
»Det skönas verld», hvaraf tvenne häften föreligga,
är såsom föreläsare berömd för det fängslande och
åskådliga i sitt föredrag, och han har äfven i första
delen af »Omrids till den norske Poesies Hi-storie»
visat sig vara en pennans man. Men i det arbete,
som nu upptager vår uppmärksamhet, frukta vi han
misstagit sig i afseende på framställningsmedlen i
skrift. Vi fästa oss likväl icke vid det, som redan
en gång i tidskriften blifvit anmärkt, nemligen
sättet att behandla svenskan i första häftet, ehuru
man visserligen ännu kunde önska öfversättningarna
af Schillers »Die Grösse der Welt» och Göthes
»Prometheus» samt det stycke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
