Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roman och historia: Ewald: Svenskerne paa Kronborg. - Carl Bernhard: Kristian den andre och hans tid. Öfvers. - Z. Topelius: Fältskärens berättelser. Del. V. Af -ll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
och att lian gjort det offret med smärta; men sjelfva
offret var en onaturlighet.
Kritikern skall här otvifvelaktigt mötas af
en invändning, som måste besvaras, för att hans
anmärkning må synas fullt giltig. Är det rätt, skall
man säga, att på detta sättet in-tvinga författaren
i ett dilemma mellan historia och konst, för att
så få slå honom med konstens fordringar fram och
kanske sedan med historiens fordringar bak? Det
är ju att måla den onde på väggen etc. Antag nu,
att förf. icke velat annat än gifva en tidsbild ur
Danmarks historia; han har dertill begagnat några namn
och några personligheter tagna ur samhällets skilda
klasser, han har låtit dem framträda på skådeplatsen
af en storartad brytningspunkt i Danmarks historia,
och han har genom dem sålunda åskådliggjort i
lefvande bild, hvad historikern gifver i allmänneliga
beskrifningar. Har man då rätt att förevita honom
tråkighet, när han sjelf icke velat gifva sina bilder
samma slags intresse, som Feuillet gifvit sin Camors
eller Bulwer sin Pelharn ? Har icke den historiska
tidsskildringen också sitt intresse, skildt från
romanhjeltarnes, och när Ma-caulay fängslar genom
teckningar och typer af Englands puritaner och gentry
på 1600-talet, Thierry i den lefvande beskrif-ningen
af feodaltidens baroner och Freytag med bilderna från
trettioåriga krigets tider, hvarför skulle icke Ewald
kunna hålla oss vakna med karakterer från Danmarks
adelsvälde och befrielsekrig?
Värde försvarare! just i de sista orden ligger
mitt svar. Vid typer och allmänna skildringar äro
vi ännu inne på historiens gebiet och fasthålla
ännu oblandadt det historiska intresset. Derför
äro Macaulay, Thierry och Freytag fullkomligt i sin
goda rätt, då de söka att gifva lif och blod åt den
kronologiskt fortlöpande berättelsen med teckningar,
typer och bilder, der tusen spridda drag samlats i
en enda punkt. Men försök att i skildringens eller
bildens ställe sätta karakterer och situationer,
gif namn åt figurerna och menskliga känslor eller
viljor åt typerna, sätt dem i personlig förbindelse
med hvarandra och låt oss hoppas att få se dem fröjda
sig eller lida,- Svensk Liter.-Tidskrift. H. I. 1868.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
