Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roman och historia: Ewald: Svenskerne paa Kronborg. - Carl Bernhard: Kristian den andre och hans tid. Öfvers. - Z. Topelius: Fältskärens berättelser. Del. V. Af -ll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
och menskligheten för oss endast uti menskliga
individer, och åskådligt lif är konstens oundgängliga
fordran. Det historiska materialet, folkens och
mensklighetens lif, måste den ock kunna behandla med
frihet, hvilket betyder: för sitt eget ändamål och
ur sin egen synpunkt, d. v. s. skönhetens, ty det
är skönhet och sköna intryck, som vi framförallt
af konstverken fordra, och i hvarje fall måste
deras värde efter denna fordran uppmätas. Och
till denna frihet hör väsentligen rättigheten och
nödvändighet! att bortse från allt det i folkens lif,
som icke har betydelse för konstverkets mål, deri
harmoniska skönheten, huru mycken betydelse det än må
ega for den theo-retiska vetgirigheten, som forskar
efter folkens öden. Landskapsmålaren upptager ur
landskapet endast det, som är nödigt för att väcka
oss till stämning, under det han som betydelselöst
förbigår allt det myckna, som för jordbrukaren eller
ingeniören har intresse; bildhuggaren formar icke
för anato-men sin Yenus, ehuru han har anatomeris
gillande som en förutsättning; diktaren, som rör sig
inom det individuella inen-niskolifvets verklighet,
upptager icke allt af den verklighet han tecknar,
utan endast det, som griper honom såsom skönhet; han
har en helt annan uppgift än biografen i förhållande
till ett intressant psykologiskt fenomen eller
berättaren i förhållande till en för oss dyrbar väns
lefnadsöden. Och på samma sätt måste skalden till
den verklighet, som består af mensklighetens och
folkens lifsyttringar, intaga en helt annan ställning
än häf-datecknaren. Hela dess rika innehåll behöfver
han icke upptaga, ty det är icke vår vetgirighet, han
skall tillfredsställa, och kan han icke upptaga det,
ty det rymmes icke i lefvande bild för det menskliga
ögat. Från en viss förutsättning om vår kännedom af
denna verklighet måste han utgå och uti sin förmåga
att upptäcka och behålla det sköna i detta verkliga
eger han sin makt. Hans uppgift blifver sålunda att
finna och behandla ett sådant moment i mensklighetens
lif, som under hans hand blir mäktigt nog att göra
ett skönt intryck, som kan taga gestalt i menskliga
personligheter, och som är så beskaffiadt, att icke
diktarens frihet behöfver göra intrång på diktens tro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>