Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ny svensk dramatik: Wasa-arfvet. Historiskt skådespel af F. Hedberg. - Hertig Magnus och Sjöjungfrun. Romantisk operett af F. Hedberg. Af C. R. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
blifva barn af deras tid, typer af ett
förgånget bättre eller sämre slägte.
Men om detta är det historiska dramats uppgift, så
fråga vi vidare: hvilka äro de ämnen, som under sådana
vilkor kunna komma i fråga att behandlas? Ja, i detta
hänseende afskilja vi först alla sådana, som beröra
folk och tider, hvilka icke stå med oss och vårt lif
i närmare beröring, såvida ej det rent mensk liga i
dem framträder äkta och oförfalskadt, såsom fallet är
hos Shakspeare, der det psykologiska intresset väcker
vårt deltagande för de mest olikartade personligheter;
men de framträda då äfven i kollisioner, sorn äro
gemensamma för alla tiders men-niskor, hvaremot
delvis de gamle grekerna och äfven spanjorerna
samt än mera de psevdoklassiske fransmännen icke på
samma sätt kunna eröfra vårt intresse, emedan vi ej
förstå allvaret i de ofta på yttre maktbud eller
konventionella stadgar byggda kollisionerna. Alla
sådana ämnen, valda (enligt ett olyckligt uttryck,
som ulvisar skaldens oförmåga att skapa formen
inifrån ur idéen, hvarför han i stället tager både
idé och form utifrån) antingen för att visa lärdom
eller äfven blott för att komma åt en äkta tragisk
figur, äro förkastliga, och huru mycket arbete, huru
mycken talang än nedlägges på deras utarbetande, huru
mycken formell förmåga de än kunna bära vittne om,
- de träffa icke samtidens hjerta, de sysselsätta
en och annan lärd kännares förstand, men den stora
massans fantasi och känslor lemnas orörda, emedan de
ej sättas i darrning af sympate-tiska strömmar ur en
själ, som känner dem. Men se, här har dock mängden,
folket, ett ord med i laget, om någonsin; och att
denna månghöfdade hydra dock gent emot konstens eget
förklarade anlete kan bli älskvärd och mild samt
visa en otvetydig instinkt om det sköna, derom har
Spaniens och Englands - att ej tala om Greklands -
literaturhistoria mycket att berätta; derom kan den
resande ännu i dag öfvertyga sig Napoleons-dagen i
Paris, då på alla statens teatrar spelas fritt, då
blus-männeu från tidigt om morgonen stå i queu för
att en gång få se »Cid» eller »Athalie», och dervid,
under det claquen är förvisad för dagen, klappa händer
med en värdighet och en smak,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
