Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ny svensk dramatik: Wasa-arfvet. Historiskt skådespel af F. Hedberg. - Hertig Magnus och Sjöjungfrun. Romantisk operett af F. Hedberg. Af C. R. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
nemligen den tredje akten. Sceneriet i trädgården,
medan måneri skiner på det upplysta gamla slottet,
med Tre Kronor i midten, är vackert, det kan icke
nekas, och intrigen spelar ej illa på bakgrunden af
kung Karls fest för hertig Johan: men egentligen är
väl ändock en sådan plats som en park lika opassande
till konspirationsort och till passionernas offentliga
uttalande, som t. ex. den famösa korridoren eller
aritichambern i deri psevdoklassiska franska tragedien
var. Man nödgas verkligen instämma med Keriicius i
hans tvekande fråga till Svante Bjelke, som vill tala
om »underliga ting» med bispen: »Men är väl detta
platsen?» - »Ingen skall söka gäster här», invänder
Bjelke, - och dock söka alla dit, mer eller mindre
tillfälligt. Göranson är redan der af en händelse
och lyssnar, Sten Baner och Malin komma tillfälligt
dit, likaså Johan, och dock beror Bjelkes plan just
derpå, att denne skall sammanträffa med Mana och
utbryta mot henne i de hårda orden, att hans tro på
det goda och sköna af henne blifvit kränkt. Och dock
har man ej fått tillfälle att se honom ett ögonblick
i de vigtiga stunder, då hans kärlek födes , ehuru
just denna sedan skall störta hans ärelystnad och
göra Bjelkes plan om intet, och ej heller drager
han ett ögonblick i tvifvel Göransons något fräcka
lögn örn Karls och Marias delaktighet i det diktade
bedrägeriet. Lika tillfälligt kommer äfven konungen,
följd af hela hofvet, för att blifva vittne till
Johans vilda utbrott. I fjerde akten ingriper
Kalmar slotts förlust nog mycket som ett underverk
i handlingen, och resultatet af Karls derpå följande
enthusiastiska och inspirerade öfverläggning med sig
sjelf kan just icke kallas storartadt, då det visar
sig till sist bestå i beslutet att sända det bekanta
fejdebrefvet till konung Kristian. På samma sätt är
äfven knutens lösning i femte akten beroende på någon
tillfällighet, då Johan utan egentlig orsak vankar
fram och tillbaka i tronsalen, uppenbarligen blott
för att få tillfälle att träffa dem, som behöfva
upplysa honom om hans misstag, och sålunda inkommer
äfven Sten Baner, på hvilken här dock allt beror,
utan någon egentlig anledning.
Ehuru\äl förf., efter hvad vi redan anmärkt,
sjelf efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
