Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk literatur: Lifvet på Island under Sagotiden af H. O. H. Hildebrand. Af -r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
dess framfarna öden, om hvilket utländingen
stundom vet bättre besked än vi sjelfve. I denna
sjelfförnekelse ligger ett fel af både sorglig och
farlig beskaffenhet. Ty lika som det icke står rätt
till med den menniska, som så sysselsätter sig med
andras handlingar, att hon glömmer och försummar
sin egen förädling och blir »en främling i sin egen
barm», så är det rent af osedligt af en nation att
så flitigt »tygge Sul fra Fremmedes Bord», att hon
står i fara att mista sin andliga själfständighet,
frihet och egendomlighet.
Om vi icke allt för mycket taga fel på tidens tecken,
så har en vändning skett i det allmänna tänkesättet
om hvad som bör vara hufvudsaken i vår bildning. Man
har också börjat inse, att det öfversättningslif, vår
literatur till stor del lefver, hvarken är nyttigt
eller hedrande och måste utbytas mot verksammare
eget arbete i bildningens tjenst; att de föga
ärorika vikingafärderna, det beständiga roffandet
i andra lands literära skattkamrar, om hvilket vår
ofantliga rikedom på (till stor del illa gjorda)
öfversättningen* bär vittne, och der vi alldeles
på gammalt vikingarnanér tillegnat oss eller
efterapat hvad som för tillfället synts lockande,
inskränkas till sitt rätta mått. Det förnuftiga
och rätta torde väl vara, att vi på de lärda och
vittra idrotternas fredliga marknad, icke uppträda
endast såsom låntagare eller plundrare, utan äfven
sjelfve dit medföra något ur vår egen fatabur, så att
utländingarne kunna lära och låna af oss lika väl som
vi af dem. Derigenom skulle vår egen fördel och vår
egen ära bäst främjas. För ett sådant mål och till
utbredandet af kunskapen om vägen att nå det kunna de
nämnda föreläsningarna kraftigt verka. Men i hvarje
sträf-van efter nationel sjelfkännedom gäller det
att begynna från början, d. v. s. så långt tillbaka
i tiden, som vetenskapen med alla sina hjelpmedel kan
tränga. »Vilja vi gent emot de plig-ter, som föreligga
oss, intaga en bestämd och sjelfständig hållning,
måste vi gå tillbaka till de gångna tider, för att få
veta hvad vi äro, hvilket arf vi fått att förvalta.»
Det torde vara allom kändt, att mesta parten af de
literära minnesmärken, ur hvilka kunskapen om det
gamla nordens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
