Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk literatur: Lifvet på Island under Sagotiden af H. O. H. Hildebrand. Af -r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
religion, skaldekonst, häfcier, lagar och sedvänjor,
med ett ord om hela andan och karakteren hos de
fornnordiska folken, står att finna, äro affattade
på isländska språket och till större delen skrifua
på Island. Dem måste vi alltså flitigt studera
och rådfråga, om vi vilja fullfölja de arbeten till
vinnande af ett nytt nationell lif, som nu fortgå. Den
literatur, livarom här är fråga, är rik, storartad och
originel, det folk och det folklif, hon tecknar, äro
utmärkta af en kraft, en själens adel och höghet, som
i många stycken kan tjena till förebild för vår egen
förfinade tid, så långt denna än kommit i upplysning,
ehuru det derför icke är sagdt, att den förre allt
igenom bär prägeln af fulländad skönhet eller att
de senare i allt äro för vår tid mönstergiltiga och
sakna mindre goda drag.
I »Lifvet på Island under sagotiden», som tillkommit
under form af föreläsningar, hållna på stora
börssalen i Stockholm, har förf. med ledning af de
isländska sagornas rika förråd rullat upp taflor ur
lifvet på Island till så stort antal, att vi deraf
få en god öfversigt och en klar föreställning om
tillståndet på Island i forna tider, men äfven
om de öfriga nordboarnes lefnadssätt, ty detta
var i hufvudsaken lika öfver hela norden vid denna
tid. Förf. har omsorgsfullt bemödat sig om att gifva
en historiskt sann framställning och derför till grund
för denna lagt sådana sagor, hvilka ega historisk
tillförlitlighet. Arbetet börjar med en redogörelse om
Islands upptäckt och de första utflyttningarna dit och
behandlar derefter »land och folk», vikingalifvet,
rättsförhållanden (godarne, lagarne, tingen),
den hedniska is-ländingen i hemmet, kristendomens
införande o. s. v. ända till den isländska republikens
slut. Ett särskildt kapitel är egnadt åt den berömde
Njål, hvilket är en af bokens glanspunkter, ett annat,
det sista, åt sagorna, som innehåller lärorika
underrättelser om dessas uppkomst, större eller
mindre trovärdighet m. m. Här och der har förf. i
sin text inflätat utdrag ur mera utmärkta isländska
qväden (på originalens versmått och naturligtvis
i öfversättning), t. ex. Ragnar Lodbroks dödssång,
Solsången, denna nordiska »clivina commedia», Håvamål,
det herrliga q v ä d e t om Gudrun in. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
