Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det svenska bibelöfversättningsarbetet. I o. II. Af Artur Hazelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
utgifven 1734 af den wiirtembergske teologen Bengel,
hvilken, såsom kändt är, inlagt stora förtjenster
om Nya testamentets textkritik och förklaring,
samt om deri danska proföfversättning af Nya
testamentet, hvilken 1748 utkom såsom frukten af
en dansk bibelkommissions arbete. Att vid slutet
af detta århundrade, ungefär samtidigt med 1780
års svenska proföfversättning, det gamla lutherska
förfaringssättet å nyo kom till he- . ders äfven i
då utgifna nya tyska öfversättningar är redan anmärkt.
Hvad nu versformens införande i vårt fädernesland
angår, anmärka vi först, att Laurentius Petri under
de tjugu år, som han lefde, sedan Stephani nämda
bibelupplaga utkom, sannolikt hade tillfälle att se
exemplar af vare sig denna eller andra upplagor,
i hvilka samma anordning var införd. Och dock
förblef han, så vidt vi haft tillfälle att se, i de
förbättringsförsök, hvarmed han ända till sin död
sysselsatte sig, sin första grundsats trogen. I den af
Eudbeck och Lenaeus år 1618 utgifna så kallade Gustaf
II Adolfs bibel finnes visserligen versindelningen,
men hon angifves endast i brädden. Likaså i
lybeckerupplagan af 1622. Den första svenska bibel,
i hvilken versformen finnes införd, är tryckt 1633*,
således icke förr, än nästan ett århundrade förflutit,
sedan Laurentii Petri öfversättning utkom. Denna
upplaga äfvensom de tvänne närmast följande trycktes
utom riket och voro bestämda att användas af svenska
krigshären i Tyskland. Hemma i Sverige lät man dock
ännu i drottning Kristinas kyrkobibel af 1646 texten
få behålla sitt gamla skick; och det var i sjelfva
verket först 1703 i den så kallade Karl den tolftes
bibel, som versformen hos oss vann ett slags kyrklig
helgd.
Efter dessa upplysningars erhållande torde en hvar
finna det nog sällsamt, att man, utan att låta ett
ord undfalla sig om versindelningens uppkomst och
örn förhållandet på Luthers
* Biblia Thet ähr Hela thcn Helga Schrifft pä
Svenska med vtgående verser Sampt j Bredden
Concordantier. Leiden 1633. Den tiden ansåg man
det alltså nödigt att på titelbladet gifva en sådan
ändring till känna, såsom ännu varande helt nyrnodig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
