Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Populära anteckningar i allmän Statsrätt af en folkets vän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
Deremot brister förf. just i det allra vigtigaste,
nemligen i bevisandet af sin (eller Bluntsclilis,
Zoepfls rn.fl:s) grundåskådning, ty den framkommer
i hans anteckningar helt diktatoriskt och såsom en
gifven sak. Följden häraf blir dels att just deri
allmänhet, för hvilken förf. skrifvit, knappt
skall medgifva de satser förf. framställt mot
folksuveräneteten, mot de af honom s. k. välfärds-och
sedelagstheorierna eller mot fördragstheorierna,
dels ock att man lätteligen kan begagna hans begrepp
eller föreställning om staten som en organism, för att
derur draga en hel mängd praktiska slutsatser, hvilka
han sjelf alldeles icke synes vilja acceptera. Det är
icke nog att om staten säga, att han är en organism,
ty tillämpar jag derefter på honom åtskilliga af
de bestämningar, som jag finner vara väsentliga
för djur-, växt-eller menniskoorganismen, så torde
deraf vissa mycket betänkliga satser kunna härledas
t. ex. med afseende på förhållandet mellan staten
såsom enhet och hans organer, de privata samfunden
och individerna: satser som helt och hållet upphäfva
friheten. Och det torde knappast vara tillräckligt,
att sedan komina med förnekanden gentemot dessa
satser, såvida man icke redan i sjelfva begreppet
statsorganism lyckats uppvisa grunden till dessa
förnekanden. Och detta har förf. icke gjort, då han
egentligen icke ens har bevisat så mycket som, att
staten är ett organiskt väsen. Hade han försökt en
verklig sådan bevisning, så hade han måhända kommit
till en ännu närmare och riktigare bestämning af
statens begrepp och derigenom gjort hela den följande
framställningen till en verklig utveckling af sjelfva
grundbegreppet. Huru föga förf. förmått i detta
grundbegrepp urskilja de väsentliga bestämningarna
visar sig ock deraf, att han (sid. 66) icke vill
anse domaremakten såsom ett uttryck eller en sida af
statsmakten (»icke en af statsmakteris väsentliga
rättigheter»), hvartill han synes hafva blifvit
förledd af den föreställningen, att intet annat kan
kallas statsmakt än den makt, som af suveränen sjelf
personligen utöfvas. Men hvad ville väl förf. då svara
på den frågan: af hvilken makt, af hvilket väsen är
domaremakten ett uttryck? Por vår del skulle vi svara:
af det samfund som har till sitt ändamål att förverk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
