Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skönliteratur: Grefve de Camors. Roman af Octave Feuillet. Öfvers. af C. J. Backman. Af W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
SKÖNLITERATUR.
Grefve de C a mor s. Roman af Octave
Feuillet. (Idun. Tidning för utländsk Novell-
och Romanliteratur i Svensk öfversättning af
C. J. Backman. 1867. N:is 37-45).
I Frankrikes nyare romanliteratur synas oss trenne
arbeten vara af ett särskildt intresse och erbjuda
flere likhetspunkter. Gustave Flaubert har i sitt
bekanta verk M a da m e Bovary med naturalistisk
trohet framställt personer och förhållanden ur
provinslifvet; man tycker sig känna igen en stor del
af hans figurer, hafva träffat dem i verkligheten
och i dem ega gamla bekanta. Hjeltinnans karakter,
hennes brott och slutliga öde, allt är med gripande
sanning skildradt. Och dock är det ej något
estetiskt välbehag, hvaraf vi känna oss intagna
under eller efter läsningen. Vi lägga ifrån oss
boken med en känsla af beklämdhet, som närmar
sig till äckel. Skälet härtill torde böra sökas
deri, att hela teckningen saknar idealitet. Det är
vidare ej nog med, att en del saker synas endast
fotografierade efter verkligheten: författaren
uppehåller sig med en viss förkärlek vid alla de mera
stoffartade elementerna i berättelsen och sluter
sig derigenom med sin stora talang till skaran af
dem, hvilka vilja spänna uppmärksamheten genom det
nerv-retande, det brutalt anslående. Häraf låter sig
riu den vedervilja förklara, hvilken, trots alla de
fina observationerna och den sällsynt följdriktiga
utvecklingen af händelserna, hos läsaren framkallas;
ty det verk af den skapande fantasien, i hvilket, vare
sig af bristande förmåga eller af bristande vilja,
stoffet ej öfvervinnes, skall aldrig såsom det äkta
konstverket kunna «be-fria det menskliga bröst», utan
måste ängsla och sammantrycka detsamma. Imellertid
förblifver «Madame Bovary» ett bland de märkligaste
fenomenerna i romanliteraturen genom den kraftiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
