Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Merkantilism. J. W. Arnberg: Anteckningar om frihetstidens Politiska Ekonomi. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
satsers framläggand , är en fråga, som den tiden
likasom i våra dagar, ehuru då i ännu högre grad,
väckte allmän uppmärksamhet, nemligen den om
emigrationen. Befolkningens tillväxt och förtätning
ansågs då som sjelfva måttstocken, ja till och
med som det yttersta målet för all ekonomisk
utveckling; inan stod under inflytande af den vurm
för fruktsamhet, förökning, och jordens uppfyllelse,
som ännu icke verksamt hade blifvit motsagd och
nedstämd af de ekonomiske författarne; och särskildt
i Sverige hade intresset för dessa frågor genom
populationsstati-stikens tidiga bearbetning i hög grad
stegrats, hvarom talrika skrifter och afhandlingar af
både lärde och olärde bära vittne. Yetenskapsakademien
gjorde slutligen 1763 det allvarsamma ärendet till en
prisfråga och erhöll derpå 28 särskilda svar. Bland
dem prisbelöntes en uppsats af I. F./Kryger, hvilken,
ehuru bekännare af det gamla systemets grundsatser,
likväl i förevarande fall icke kunde annat än yrka
på inskränkning af politiens ingripande i näringarnes
och handelns gång. Senare, då Chydenius 1765 utgifvit
och till rikets ständer dedicerat sitt af akade mien
alldeles förbisedda och ännu radikalare förslag,
samt der-efter i nya brochyrer, »Källan till rikets
vanmagt» och »Den nationala vinsten», ytterligare
utvecklat sitt system, uppträdde dock Kryger såsom
en af hans många vedersakare och deltog i den lifliga
strid, som under de upprörda åren 1765 och 66 fördes
om nationalekonomiens vigtigaste frågor. Chydenius
stod dock icke ensam på sin sida. Den ena brochyren
efter den andra framträdde med opposition mot det
gamla systemet, mot industriens mångfaldigande och
det fåfänga sträfvandet att göra ett land sådant
som Sverige oberoende af den öfriga verlden,
mot öfverflödsförordningarna och de stränga
lurendrägeriförfatt-iiingarna, mot vissa näringars
privilegier och det hufvudlösa förfarandet att
uppehålla fabrikernas tynande lif genom premier för
tillverkning och export. Hr A. nämner framför andra
sådana författare, C. Brunkman, E. O. Kuneberg och
I. Wester-man; och de förtjena väl att ihågkommas, då
hela deras argumentation, likasom Chydenii, ådagalägga
en helt öfverraskande iusigt om de grundsanningar,
hvarpå den nyare ekonomien fotat sitt system.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
