Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Merkantilism. J. W. Arnberg: Anteckningar om frihetstidens Politiska Ekonomi. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414
Första uppslaget till denna ekonomiska strid var
dock gifvet redan på 1740-talet, begynte ännu innan
man vågade draga systemets väsentliga grundsatser i
tvifvelsmål och bestod i den ganska lifliga tvisten
om näringarnes inbördes företräde. Att Sverige fått
fabriker och mångahanda slöjder var väl och godt,
men för denna riksgagneliga produktion borde man
icke åsidosätta en minst lika vigtig, nemligen
jordbrukets. Landt-mannaproduktionen hade dock det
företrädet framför alla de öfriga, att födan och
lifvets uppehälle deraf berodde, att den framför
allt i hög grad befordrade folkökningen och att
den sålunda måste anses såsom sjelfva den grundval,
hvarförutan handel och manufakturer omöjligen kunde
trifvas och blomstra. Amiralen Ankarkrona vågade 1744
vid nedläggandet af presidiet i Vetenskaps-Akademien
högt förklara, att statsmakterna gått oriktig väg,
då de för den ögonblickliga och lockande vinst,
som af manufakturerna förespeglades, åsidosatt
jordbrukets intressen, för att uteslutande befordra
näringarnes och handelns. Härom restes nu en tvist,
som med största liflighet fortsattes under ett
tiotal af år och af allahanda slags skriftställare
behandlades. Många kostliga meningar och förslag
af-vexlade rned hvarandra; ifvern och välmeningen
var å ömse sidor stor, och vise män sådane som Berch
funno en af jordbrukets förnämsta brister ligga deri,
att läroår och mästerprof ej fordrades for denna
grannlaga närings bedrifvande; planer framlades
till en svensk laridtbrukssocietets upprättande,
och anspråk framställdes naturligtvis på kontant
understöd af staten till näringens förbättring och
upprätthållande; författningarna om hem-mansklyfning,
backstugusittande och tjenstehjonsväsende an-grepos
hufvudsakligen ur tidens favoritsynpunkt, den
af folkökningens befrämjande, och statsmakterna
bevektes slutligen att i dessa uråldriga stadganden
medgifva någon förändring. Riksdagen 1756 uppställde
till och med främst i sitt ekonomiska program, att
vidtaga åtgärder till jordbrukets hjelp, och dertill
räknades skiftesverkets befordran, uppmuntran för
råämnesproduktion och naturligtvis försvårande af
spanmålsimporten. Också begynte man att med de vanliga
medlen verkställa denna upp muntran: tobaksodlingen
var reclan skyddad, befordrad, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
