Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Lars Hiertas första år i hufvudstaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 LARS HIERTA8 FÖRSTA ÅR I HUFVUPSTADEN.
Den kör8ta ak ässsa lät gubben Rosenschutz uppläsa under
riddarhusdebatten om det från konstitutionsutskottet inkomna
dechargebetänkandet, med ansvarsyrkanden å en af de i kon-
seljen föredragande och starka ord om flere af de andra.
»Med mer än vanligt bekymmer, begynte Rosenschutz, går jag att
i dag för första gången yttra mig i denna aktningsvärda församling. Jag
skyr så mycket som någon att blottställa mig för avisskrifvarens udd
och Granskarens» (obs. titeln på en då utkommande »devouerad» tid-
ning) »omdömen: jag vet bättre än någon annan att värdera ordspråket:
bättre fly än illa fäkta; —
men då fosterlandets kraf, då vigten af de
allmänna bekymrens våldsamma styrka ålägger mig att icke döfva sam-
vetskänslans röst, så följer jag, fast med beklämdt hjerta, mitt aldrig
brutna valspråk: Non civium ardor — —
mente quatit solida. Konsti-
tutionsutskottet, ensamt i sitt slag, har efter en lekande målning af
konstitutionens ändamål, att förbinda majestätets glans med nationens
frihet, likväl i de qvarstående resultaten af dess granskning öfverlemnat
åt riksstånden att tillämpa 107:e § regeringsformen, en
tillämpning lika
vidsträckt och oberäknelig i sina följder som vansklig att verkställa.
Jag lemnar till eder, upplysta herrar, att afgöra, om sådant skall
åstadkomma den innerligaste möjliga förening mellan upplysning och
kraft, och om elementen till all mensklig storhet icke skola försvinna
på samma gång, som denna § skall användas efter lagens stränghet.
Jag blundar med hvirflande sinne för denna föreställning, hvars
sanning varit bevitnad i alla länder och alla tider, från häfdernas upp-
rinnelse och intill närvarande ögonblick. Hvar finnes väl den man,
som icke ännu med rysning darrar för Judeens öde, vid ministerför-
ändringen under Ahasveri regering? Hvem förutsåg icke Greklands
fall i demagogernes svarta stämplingar mot den tappre Miltiades, den
modige Cimon och gråhårsmann en Rhocion?
konsternas moder och sånggudinnornas älskling Athen!
Snart föll hon, denna
Annu pliktar
detta land för folkyrans förvillelse, i den svåra kampen för sin frihet
emot den blodlystne turken; och hvarför? Jo, för det de icke då ville
inse, hvad deras frid tillhörde. Jag vill ej trötta längre med exempel,
men under ett fortsatt studium af verldshändelsernas gång skall man
finna, att detta är en af de stora sanningar, som likt en mäktig vår-
flod från fjällryggen bryter alla menniskoberäkningens dammar och
floder, till en varnagel för kommande slägter allt ifrån cedern på Li-
banon intill den osynliga mossan uppå Jerusalems murar.
Godaste ridderskap och adel, var mild och billig, hvad hafva väl
dessa män brutit så fasligt? Varen öfvertygade, att de skola anse mer
än tillräckligt, hvad de redan under denna riksdag fått höra, och att
de af eder mildhet och rättvisa skola hemta mod att under nästa fem
år fortsätta det redliga nit, den skicklighet och denna oafbrutna verk-
samhet, hvilken efter min tanke under det sist förflutna lustrum fram-
k M
M M
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
