Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Riksdagsperioden 1834—35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 RIKSDAGSPERIODEN 1834—35.
W
hället icke må utesluta en talrik och upplyst andel af sina medlemmar
från utöfningen af medborgarens största och dyrbaraste rättighet? Den
värde talaren har äfven sagt, att ropet på representationsförändring icke ■
hördes efter 1809 års riksdag. Jag ber då att få föra honom till min
nes, om det icke just var 1809 års konstitutionsutskott, som uttalade den
grundsats, att ståndsinrättningen borde upphöra, ehuru resultatet af
dessa mäns fosterländska bemödanden allt sedan blifvit uppskjutet och
omintetgjordt. Han har sagt, att ropet vanligen rättat sig efter riks-
dagarnas resultat, och att det afstannade efter 1823 års riksdag, med
hvilken han förmodar, om jag rätt uppfattat hans yttrande, att publi- |
citeten företrädesvis varit belåten. Jag ber derför att få erinra, om det
icke- var just efter 1823 års riksdag, som de flesta uppsatser om nöd-
vändigheten af en
representationsförändring blefvo synliga i det all-
männa, så väl i tidningsartiklar som i böcker och broschyrer. Men det
’
är icke i dessa tillfälliga orsaker, mina herrar, som
missnöjet ligger;
det är icke i publicitetens mindre belåtenhet med en eller annan riks-
dags mera tillfälliga resultat; det ligger i folkets erfarenhet om tyng-
den och orättvisan af dessa former under alla tidskiften; det ligger i
hågkomsten af den tid, då utländingen kastade sitt guld, till öfvervigtens
afgörande, uti den svenska lagstiftningens vågskål; det ligger i historien
af år 1789, då denna samma ståndsrepresentation handlöst bortkastade d
nationens frihet; det ligger i minnet af riksdagen 1812, då den grund-
lagsvidrigt inskränkte en af folkets vigtigaste konstitutionela rättigheter;
det ligger i de sorgliga följderna af sjelfva 1809 års riksdag, då stän-
derna så oförståndigt och våldsamt beröfvade nationen en del af sin
förmögenhet, och uti följderna af de oupphörliga kastningar i den finan-
siela och ekonomiska lagstiftningen, som alltid visat sig från den ena
riksdagen till den andra.
Herr Rosenblad har såsom ett försvar för det närvarande repre-
sentationssättet invändt, att det redan varat i sex århundraden, och att
svenska folket likväl ännu eger bestånd. Mina herrar, det ligger i för-
synens stora plan, att en hel nation icke så lätt förgås, äfven under
de svåraste lidanden; men det tillhör dem, som hafva det ansvarsfulla
kallet att stifta lagar för -nationen, att tillse, det formerna, uti hvilka
de skola lefva och röra sig, icke alltid må förblifva sådana, att lidandet
deraf nödvändigt måste ökas.
Samme talare har, med afseende på den af mig yrkade allmänna
valrättsprincipen, frågat, hvad jag menade med en
sjelfberoende man.
Jag hänvisar honom i detta fall till det enkla svar, som igenfinnes både
uti den allmänna lagen och särskilda författningar. Herr von Troil har
emot de allmänna valen gjort det inkastet, att de, för grundsatsens kon-
seqvens, borde utsträckas Äfven till qvinnor, och friherre Ehrenborgh
har emot tillämpningen deraf i Amerika invändt, att de svarte icke der
få deltaga i valen. Jag hemställer, om icke dessa värda ledamöter
vederlagt sig sjelfva och erkänna grundsatsens riktighet, då de emot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
