Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Riksdagsperioden 1834—35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YTTRANDEN PÅ RIDDARHUSET. 121
den samma icke hafva något annat argument, än att den icke blifvit
nog fullständigt tillämpad.
Herr von Troil har äfven sagt, att hufvudsaken för individerne i
ett samhälle är att blifva väl styrda. Jag medgifver det; men just
för detta ändamål är det nödvändigt att söka bereda en god samman-
sättning af den representation, som skall föra individernes talan, på det
att deras rätt att blifva väl styrda må kunna göras gällande.
Man har framstält de allmänna valen såsom för mycket demokra-
tiska, emedan det blefve den stora massan af befolkningen, som då
komme att tillsätta representanterne, och man har varnat oss för val-
församlingar, som till HA komme att bestå af oupplysta bönder. Jag
frågar i anledning häraf, om det icke är just samma massa, som äfven
nu tillsätter representanterne i borgar- och bondestånden, om
någon af
höglofliga ridderskapets och adelns medlemmar genom de allmänna valen
blefve utesluten från rättigheten att kunna välja och väljas, eller om
icke en upplyst och älskad kyrkoherde på landet skulle, måhända fram-
för någon annan, blifva vald inom sin församling. Jag ber att i detta
afseende få återkomma till Norges erfarenhet, der vi sett det vackra
exemplet, att en kyrkoherde varit president för stortinget under hela
dess session, oaktadt detta förtroende i Norge beror på nytt val hvarje
vecka. Skulle nu icke upplysningens och religionens sak af dem kunna
bevakas lika väl, för det de vore valda af folket, som då de väljas af
sina medbröder? En talare har väl här åberopat sin egen erfarenhet
till stöd för den mening, att vi icke hade skäl att önska byta repre-
sentation med norrmännen; men jag kan icke undgå att erinra, att den
värde talaren har åtminstone ett starkt bevis emot sig deruti, att
då hos en stor del af svenska folket missnöjet med det närvarande
representationssättet icke är något tvifvel underkastadt, så är det
deremot allmänt kändt, att norrmännen tala om sitt med stolthet och
entusiasm.
Man har åter talat om nödvändigheten att bibehålla ett aristokra-
tiskt element och en hierarki i samhället genom adelns särskilda repre-
sentationsrätt. Jag ber i anledning häraf få fästa uppmärksamheten
derpå, att ett sådant konservativt element äfven uti samhällen, der adeln
upphört, ännu alltid finnes i embetsmannahierarkien. Denna hierarki,
som hos oss är ganska mäktig, har visat sig vid talrika tillfällen, och
till bevis, att dess natur är återhållande mot förändringar, någon gång
äfven der nödvändigheten af dessa är allmänt insedd, behöfves blott
citera exemplet af riksens ständers bank, emot hvars förenklade organi-
sation utan tvifvel intet så starkt återhållande hinder visat sig som det
embetsmannaintresse, hvilket är införlifvadt med dess närvarande för-
valtning. Då nu de allmänna valen just hade till påföljd, att icke nå-
gon medborgare med kunskaper och praktisk duglighet vore stängd från
utsigten till representantkallet, månne icke dessa egenskaper skulle ej
blott få samma, utan större tillfälle än nu att göra sig gällande från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
