Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Riksdagsperioden 1834—35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■
HIERTA PÅ RIDDARHUSET. 125
Ek
blifvit uti den materiela». Hierta deltog endast helt kort och
nästan på skämt i öfverläggningen. Presidenten, friherre Jakob
Cederström, en af de oftast anlitade officiela jurymännen i ju-
stitiekanslerens tryckfrihetsmål, hade påstått publicisterne vara
jäfviga att yttra sig i denna fråga. Detta uppkallade Hierta.
Jäfsånmärkningen besvarade han först med ordspråket, att ingen
vet bättre, hvar skon klämmer, än den, som har den på sig.
»I alla fall är det kändt, fortsätter han, att friherren, som
yttrat
sig emot juryinrättningen, vid de flesta tillfällen varit af aktor
tillkallad som juryman, och jag hemställer, om icke deruti
kunde finnas ett slags jäf äfven mot herr friherren.»
Om grundskatterna yttrar sig Hierta den 23 oktober, med
anledning af föreslagen —
men afstyrkt —
lindring, kraftigt
emot den åsigt, som i dem vill se ett oföränderligt kontrakt
med staten, och yrkar, att all egendom och inkomst bör i lika
förhållande bidraga till statsbehofven.
I april 1835 föreföll på riddarhuset en scen, i hvilken äfven
Hierta spelade en rol. Friherre M. Klingspor hade emot excel-
lensen Wetterstedt påstått, att regeringen handlat olagligt i fråga
om den förnyade propositionen om ett statslån —
en af de för-
nämsta anledningarna till riksdagens långvarighet, orsak till
riksrätt mot rådgifvarpersonalen, men till slut genomdrifven i
form af riksdagens garanti för hypoteksföreningarnas lån. Under
, debattens hetta fälde han uttrycket nefas, såsom beteckning på
regeringens sätt att gå till väga. Vid protokollsjusteringen beslöts,
att Klingspor skulle erhålla en
skrapa. Under öfverläggningen
härom begärde Crusenstolpe ordet. Han öfversatte nefas med
skälmstycken och ville med en historisk tablå från 1809 bevisa,
att sådana verkligen af regeringsmedlemmarne blifvit begångna,
men nedtystades af starka stampningar och af landtmarskalkens
klubba. Nu började nya öfverläggningar för att afgöra, huru
med Crusenstolpe borde förfaras. Hierta erinrade derunder
om franske deputeraden Manuel, som icke heller fick tala ut
—
»men, sade han, allmänna andan var så stor, att folket bar
honom på sina händer» (»här afbröts talaren af ett allmänt skratt»,
tillägger protokollisten). Det beslöts emellertid att åt ett af
landtmarskalken och Crusenstolpe till hälften af hvardera till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
