Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Riksdagsperioden 1834—35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 RIKSDAGSPERIOnEN 1834—35.
K
V
I
L
A
I
W
W
saft tolfmannautskott hänskjuta frågan ^), och blanä äs sex leda-
möter, som af Crusenstolpe valdes, var äfven Lars Hierta. a
Nu var det nämligen slut med antagonismen mellan Afton-
bladets och Fäderneslandets redaktörer. Sedan den hög- och j
hofkonservativa rolen ej längre bar sig, hade Crusenstolpe åter-
vändt till den gamle vännen och i hans förläggararmar nedlagt
sina under tjenstgöring å ömse sidor i den politiska härens led j
vunna insigter i de politiska personligheternas biografier och
karakterer. Crusenstolpes »Skildringar ur det inre af dagens
historia» utgåfvos i två afdelningar, »De frånvarande» i april,
»De närvarande» i november 1834, och så väl författarens skrift-
ställartalang som det ovanliga och pikanta uti att se både
»dagens män» och »gårdagens män» skildrade så »historiskt», som
det legat i författarens förmåga —
eller afsigt —
att göra det,
beredde dessa skrifter en
högst betydande afsättning.
Frågan om statsrådets omorganisation, hvarigenom stats- ;
råden skulle blifva departementschefer och ordning bringas åt-
minstone i det formela af »systemet», förehades icke allenast
inom stånden, utan äfven vid konferenser af riksdagsmän ur
alla stånd, på landtmarskalksklubben, under presidium af grefve
Frölich (30 september, 1 oktober 1834), hvarvid äfven Hierta
deltog i diskussionen. Dessa konferenser sammanjemkade me-
ningarna och bidrogo dertill, att i denna fråga åtminstone ett
resultat vans, trots konstitutionsutskottets bepröfvade egenmäk-
•
tighet; förslaget blef hvilande till nästa riksdag.
Den 1 oktober 1834 inföll ändtligen den märkliga »realisa-
tionens dag». Hierta skildrar den efterlängtade och fruktade,
gång på gång uppskjutna stunden sålunda:
»Bankens kassor voro redan kl. 9 i ordning, och kassörerne, om-
gifna på alla sidor af respektabla silfverpåsar, stodo färdiga att med I
den ädla metallens klang välkomna den myntlystna publiken. Det fula 4
vädret, i förening med flyttningsbestyret, torde dock hafva gjort, att I
vexlingen var vida mindre, än man förmodade, hvilket den också torde j
blifva de följande dagarna, af det skälet, att folket icke rätt vill komma 1
under fund med prägelns betydelse enligt den myntenhet, efter hvilken 1
*) Genom ett efteråt anmäldt »misstag» af en ibland landtmarskalksleda-
möterne inom utskottet och genom tur vid förseglade sedelns afläggande till-
styrkte utskottat Crusenstolpes frikännande, hvilket derpå äfven blef riddar-
husets beslut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
