Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Riksdagsperioden 1834—35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■ ■
M
8
—.
3
128 RIKSDAGSPERIODEN 1834—35.
Det lindebergska målet hade föranledt en kunglig proposi
tion om ändring af straffbestämmelserna för majestätsbrott, så ]
att straffen skulle blifva möjliga att tillämpa, det vill säga att
ärans förlust och fängelse från 2 till 10 år skulle sättas i stället
för dödsstraffet. *)
Med anledning af lagutskottets betänkande öfver den kung-
liga propositionen innehåller Aftonbladet den 3 januari 1835
en väl skrifven artikel, i hvilken Hierta utreder smädelsens art
och derefter fortsätter:
»I, som skryten öfver eder kärlek och vördnad för monarken, skola
vi säga er, genom hvad hans maj:t förolämpas och hans makt under-
gräfves? Det sker ej genom smädarens tunga, det sker genom sannin-
gens fördöljande eller vanställande, hvarigenom I missleden hans om-
döme och förrycken hans åsigt af landets ställning och folkets behof;
det sker, när orättvisa, våld eller mannamån begås i hans namn; det
sker genom hans embetsmäns oskicklighet, falhet eller försummelse af
sina pligter; det sker genom framställningen af hvarje dristigt ord så-
som ett anfall, hvarje lagligt motstånd såsom en förolämpning, hvarje
sann fosterlandskärlek såsom en monarkisk afvoghet; det sker genom
den ljumhet för friheten, för lagarna, för nationens och mensklighetens
stora intressen, den ovilja för nödiga reformer, det smickrande af kor-
porationer och faktioner, den missaktning för nationens majoritet, som
smickret, fegheten eller egennyttan kunna söka att ingjuta hos honom.
Gifven ett land en stark, upplyst, sanningsälskande och välvillig regent
och honom en god och klok omgifning; låt sedan smädelsen tömma i
A
mörkret sitt gift på hans namn —
få se, om det mäktar derpå sätta
’
någon fläck, hvarken inför samtid eller efterverld.»
Förslaget —
utom ärelösheten —
gick igenom, men det
blef icke på majestätsbrott efter Hiertas definition,
dess bestäm- ;
melser skulle komma att användas. Tvärt om skulle snart Lars -
Hierta sjelf förlora sin rätt att lagligen ansvara för sina och
andras ord i Aftonbladet, sedan han ännu en gång i starka
drag skildrat ett af de tilltag, genom hvilka enligt hans åsigt
majestätet kränkes.
Den osäkerhet, som egde rum inom den ekonomiska lag-
stiftningen, kunde i synnerhet genom utförselförbud, införsel-
tagande vid samma riksdag af fråga, som en gång blifvit afgjord. Riksrätten k
fann denna § ej tillämplig på k. maj:t. Aftonbladet anmärker (1835, n:r 15): «
>Riksrättens logik är något olika med Kiesewetters.»
*) Anmärkningsvärdt är, att Crusenstolpe, den förste, på hvilken den nya ;
lagbestämmelsen skulle komma att tillämpas, var den förste, som på riddar-
huset tog till orda öfver förslaget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
