Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Riksdagsperioden 1834—35 - 7. Lars Hiertas strid med indragningsmakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
130 LARS HIERTAS STRID MED INDRAGNINGSMAKTEN.
erinra, att riksdagens sista dagar särskildt utmärktes genom en
bitter stämning mellan »statsmakterna», föranledd af regeringens
åtrå att i sista stund söka skaffa sig stadfästelserätt å
bankoregle-
mentet, genom en skrifvelse, som, säger Aftonbladet den 26 maj
1835, »innehåller nära nog en formlig skrapa, med hvilken riks-
ståndens ledamöter må kunna resa hem hvar till sitt». Denna stäm-
ning förminskades ingalunda genom det sätt, på hvilket regeringen
sedermera behandlade riksens ständers aflåtna förslag och önsk-
ningar, eller genom den ton mot ständerna, som hos de »rege-
ringsvänliga» bladen gaf sig luft. Det är mot denna bakgrund,
Aftonbladets strid under den nu
följande mellanriksdagsperioden
skall betraktas, för att ses i rätt belysning.
7.
i
Lars Hiertas strid med indragningsmakten.
»Sedan man skrifvit dessa fyra sidor, har man
föga mer nå-
gon svensk rival, man kan nästan blott hafva afundsmän», så hel-
sar Leopold hofkansleren Wetterstedt i bref af den 11 juni 1812,
sedan han läst den af Wetterstedt författade kungl. propositionen
om införande i tryckfrihetsförordningen af det godtypke, som våra
häfder känna under namnet indragningsmakten.
»Slaget är starkt —
fortsätter han . . . Sedan anonymens
skråpuk måste falla inför domstolen och konungen skulle ega
makt att efter pröfning skänka eller återtaga dagbladsrättigheten
—
säg mig, jag ber, till hvilken oansenlig och skräpande qvar-
lefva reduceras icke derefter hela babelska tornbygnaden af
1809!»
Lifligt intresserar sig den 1809 frisinnade skalden för »full-
komlig framgång» af propositionen. Och om den också är olag-
lig —
än sen? »När var
någonsin förändringen af en
skadlig lag
enlig med de delar deraf, som man vill upphäfva?»
På riddarhuset fann generaladjutanten (kronprinsens sekre-
terare) Carlheim-Gyllensköld i förslaget om
indragningsmakten
»den ädlaste syftning af en
lag», att »hellre förekomma möjlighe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
