Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Rabulistperioden 1836—39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1“
172 RABULISTPERIODEN 1836 —
39.
klagelser äro grundlösa och hafva sitt ursprung just i samma
låga passioner, som man sökt tillvita oss, så må det ursäktas,
om vi icke längre uppskjuta att förskaffa oss rättvisa och slunga
tillvitelserna tillbaka mot belackarne.»
Hvarför ombyta så många med åren politisk öfvertygelse?
är titeln pä en artikel af Hierta, en vecka senare, icke utan
sitt inre samband med den föregående diatriben. Han börjar
med den bekante Boije, som »tackar Gud, att han blir hvar dag
klokare», med Askelöf, med Hartmansdorff, med »Juntans» eldiga
liberaler, af hvilka både 1800 och 1809 en mängd lyste bland fri-
hetsvännerne i riksdagen, men sedan öfvergått till ultrarojalismens
läger. »Aro begreppen politisk frihet och tanken på mensklig-
betens emancipation endast vackra ungdomsdrömmar, som tala
med fantasiens makt till känslan, men som
nödvändigt måste fly
likt luftiga genier för lifvets verklighet, och är det egentligen
mera mognade och upplysta begrepp, mera klarhet och djuphet
i förnuftet, som med åren för så många öfver till de konserva-
tiva eller stationära leden? Om så förhölle sig, är det icke
mycket värdt att spekulera på samhällsteorierna, ty man visste
då på förhand, att sådant endast vore ett sisyfusarbete, och att
stenen, som man gör sig möda att få upp till klippans spets,
genast åter skulle rulla ned i djupet.» Så illa är det dock icke.
Orsaken ser Hierta deri, att de flesta —
icke blott de unga
—
»uppfatta de politiska begreppen för mycket i deras allmänlighet,
utan att pröfva deras grunder och tillämpning på hvarje samhälle
särskildt samt på det politiska lifvet».... »Vore samhällsteorierna
klart definierade och åtskilda från hvarandra i begreppet och
deras olika inflytande på lifvets olika förhållanden så utveckladt,
att hvar och en kunde ifrån början bestämma sig i valet, så
skulle kanhända mången genast affalla från frihetens led, som
i början tillhör dem, men deremot hvar och en med någon
stadga i själen, sedan han, efter noggrann pröfning, en gång
slutit sig dertill, qvarblifva dervid för alltid.».. .
Förändringar i
politisk öfvertygelse äro således icke en följd af mognad hos
individen, utan tvärt om bevis på bristande mognad hos honom,
han må för öfrigt ega den bästa vilja i verlden. Denna väl-
villiga deduktion följdes snart af en artikel »Om allmänna opi-
nionens ställning i afseende på reformerna», i hvilken Hierta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
