Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Rabulistperioden 1836—39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■
ÅRET 1838. —
»OM JURIDISKA GUNSTLINGAR.* 173
Ma
IM Z - ■
öppet vidgår, att om en förändring i styrelsepersonal skulle
komma i fråga, vore det endast de s. k. moderate, som ännu på
länge kunde »hafva någon chance för majoriteten», och. bland
dem vore knapt någon bättre än de, som nu stå i spetsen för
ärendena. Allmän folkuppfostran, kommunalstyrelse genom pe-
riodiska val, representation endast genom valda ombud äro
grundsatser, dem Hierta vill försvara som de enda riktiga, men
för hvilka han icke nu
hoppas någon omedelbar framgång i vårt
samhällslif.
Det märkliga året 1838 inleddes i Aftonbladet med en
»Återblick på det förflutna året», i hvilken de gamla gravamina
åter läggas läsaren på minnet. »De högmögende» helsas med
en nyårssång, hvars omqväde lyder: »den blinda lydnaden
är slut». —
»Hans excellens herr grefve Brahes audienser»
utgöra några dagar senare i januari ämnet för en både re-
flekterande och beskrifvande artikel, hvari farhåga uttalas, att
vi ännu en gång kunna få se »hela den konstitutionela, rådgif-
vande och beredande personalens inflytande förenadt i en enda
mans hand, och Sverige hugnadt med en stordignitär, som gör
alla de öfriga öfverflödiga». Denna artikel följes snart af en
historisk betraktelse »Om juridiska gunstlingar», ganska tydligt
anslutande sig till en notis om justitiekansleren Nermans för-
farande i justitierevisionen eller »den nermanska regimen». Den
slutar ganska ampert:
WD I
»När begäret till okontrollerad makt förenar sig med ett miss-
tänksamt lynne och en dereglerad inbillning, inträffar ofta, att redskap,
som äro färdiga till allt, bemäktiga sig det svaga sinnet och öka far-
hägorna, för att göra sig oumbärliga. Såsom vi redan anmärkt, är
faran deraf mindre, så länge gunstlingarne slå sig ned på vanliga hof-
mansbragder; men göra de sig, såsom en Göran Persson, till »general-
profosser», inblanda de sig i rättvisans gång, icke blott genom försök
att våldföra rättvisan i enskilda fall, utan äfven genom ett bemödande
att i allmänhet demoralisera lagskipningen, då äro de oberäkneligt far-
ligare. Denna demoralisering verkställes egentligen genom inplantande
af den öfvertygelse, att vinnandet af domarembetet beror, icke på
öfverlägsen skicklighet och karakter, utan på gunst, på brukbarhet eller
en
presumerad beredvillighet att döma efter befallning, fälla den miss-
haglige och fria den behaglige. Der dylika grundsatser få råda någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
