Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Riksdagsperioden 1840—41 och Karl Johans sista regeringsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
1
I
i
I
H
1
I
i
sr
I
204 RIKSDAGSPERIODEN 1840—41 OCH KARL JOHANS SISTA REGERINGSÅR.
I
g
H
dast blifva ett mörkt minne af den hädangångna tiden, tjenande
som skugga i fonden att desto mera förhöja den ljusa taflan af
den instundande. En ny tid skall då öppnas för detta land; na-
tionen skall snart kunna förbättra sina inrättningar och lära att
älska dem, styrelsen skall snart finna det tusen gånger mer be-
lönande att lyssna till den allmänna rösten än till ett litet kotteris
och erfara mera tillfredsställelse i den allmänna belåtenheten än i
den föga afundsvärda segerkänslan att kunna sätta sig öfver det all-
männa tänkesättet, och regeringen och landet skola icke längre
kunna betraktas såsom åtskilda från hvarandra. Dessa önsknin-
gar böra och kunna icke annat än delas af hvarje rättsinnad svensk.
Måtte hvar och en, söm har en röst i det allmänna, handla der-
efter i den vigtiga tidpunkt, som nu snart förestår!»
Den 14 januari utblåstes denna riksdag, som möttes å ena
sidan med mycken fruktan, å andra med stora förväntningar.
Tre härar uppträdde på arenan: »systemets », anförd af grefve
Brahe, statsrådet friherre Äkerhjelm och den till landtmarskalk ut-
nämde friherre Palmstierna, med delegerade chefer för ofrälsestån-
den: erkebiskop Wingård, biskop Heurlin, assessor Lagergren;
»koalitionens-», anförd af friherre Nordin, med rekryter i mängd
ur »systemets» led; »rabulismens eller den verkliga oppositio-
nens, anförd pä riddarhuset af Anckarsvärd, i borgarståndet af
Tore Petré, i bondeståndet af Hans Jansson och inom pressen
af Lars Hierta, som dessutom personligen deltog i oppositionen
på riddarhuset och väsentligt bidrog att leda den inom bonde-
ståndet.
På utgången af adelns utskottsval berodde mycket. Derför
slöto de »koaliserade», d. ä. de personligt och för tillfället opposi-
tionela riddarhusmedlemmarne, förbund med den egentliga riddar-
husoppositionen, under det »systemets» folk, som drog sig för
Hartmansdorff och ingen ledning fick af Brahe, saknade de listor,
vid hvilka de voro vana, och derför ej kunde göra rätt bruk af
sin möjliga numeriska öfverlägsenhet. Så inträffade, att Karl
Henrik Anckarsvärd blef ordförande i konstitutionsutskottet och
att oppositionen fick majoritet inom alla utskott. Detta var
dock icke den första segern. För att göra Hans Jansson oskad-
lig, ville man sätta honom på talmansstolen, kanske i.förhopp-
ning om en ny Longherg. Men ryktet kom i god tid till Hierta; |
Ii IM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
