Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Riksdagsperioden 1840—41 och Karl Johans sista regeringsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■
’MS&LJgKtiKSSE5SE
HEURLIN OM KABINETTSKASSANS SKULD. 231 K’
blifvit anvisade. Men bristen har likväl hufvudsakligen tillkommit ge-
nom usel förvaltning, genom vexelvingleri, genom oskäliga räntor och
provisioner o.
och Skogman.
okunnig om
8. (För vingleriet skylles främst på Wirsén, Nordin
Wetterstedt förstod sig ej på dessa affärer, kungen var
verkliga förhållandet, och då bankrutten ej längre kunde
döljas, när bättre tider för
barthélémyfonden allt jemt uteblefvo, upp-
gjordes en
amorteringsplan, följd sedan 1836, med den framgång, att
skulden blifvit minskad med nära 300 000 rdr). »Kassans ställning
var ej okänd för koalitionen, allra minst för Nordin . . . Denna om-
ständighet ville man
begagna som
häfstång för andra syften, att tvinga,
om ej till abdikation, likväl till ett kabinett i koalitionens anda. För
denna (plan) var Stierneld icke alldeles främmande, lika litet som flere
af gamla konseljen. De Geerska salongen var mellanlänken mellan
koalitionscheferne och Stierneld °). Denne senare utsågs till och åtog
sig att så till vida gå koalitionens ärenden, att han skulle genomdrifva
a) departementalstyrelsen,
b) den gamla konseljens afskedande,
c) det nya kabinettets bildande,
ehuru han i fråga om personer icke just ville intaga någon af yttersta
venstra sidan. Stierneld lyckades i de båda första postulaten. I det
sista var det så mycket mindre möjligt, som koalitionen var samman-
satt af disparata ämnen . . . Stierneld var
ej vuxen denna rol. Han
hade intagit en falsk position, nödgades ständigt vackla, och sedan
Posse inträdt, släpte han alldeles trådarna, dem han egentligen
aldrig haft i sina händer. Kabinettskassan var nu
häfstången. Kon-
stitutions- och statsutskott begärde begge upplysningar. Nu kom man
i ett svårt dilemma. Å ena sidan skulle Stierneld räddas från §§ 106*
och 107 -—
han skulle ju qvarstanna i konseljen —
å den andra be-
höfde han ovilkorligen de gamla anslagen. Detta är den enkla för-
klaringen på de olika svaren De afgåfvos i samråd med vissa
koalitionens män. Men de voro ej mäktiga nog att styra händelserna.
Också torde en och annan önskat Stiernelds plats. Inom konstitutions-
utskottet sökte Anckarsvärd och Tersmeden rädda Stierneld; det miss-
lyckades, han fick riksrätt. Statsutskottet begagnade hans sannings-
enliga uppgift på kassans årliga utgifter som motiv för nedsättning af
anslaget. Det förespeglade väl någon hjelp till den kända och upp-
gifna bristens betäckande uti extra statsregleringen —
om man näm-
ligen fick ett kabinett, som behagade. Men sedan denna förhoppning
slagit fel, förbigick utskottet med fullkomlig tystnad kabinettskassans
*) Friherre Stierneld var sedan 1838 utrikes-statsminister.
I
*•) Generaltulldirektören grefve Pösse blef justitiestatsminister efter
Rosenblad, sedan grefve Trolle-Wachtmeister afsagt sig embetet.
***) Stiernelds skrifvelse till konstitutionsutskottet den 3 mars 1840, inty-
gande, att något lån för kabinettskassans räkning hvarken före, under eller efter
riksdagen blifvit upptaget, samt till statsutskottet den 7 mars, uppgifvande
bristen i kabinettskassan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
