Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Riksdagsperioden 1840—41 och Karl Johans sista regeringsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M 234 RIKSDAGSPERIODEN 1840—41 OCH KARL JOHANS SISTA REGERINGSÅR.
I
£
W
li
I»
segrade vid förstärkta statsutskottets omröstning den 18 maj.
Riksdagen hade förut af ordinarie anslaget till ministerstaten
indragit det, som, enligt planen, skolat användas till skuldens
amortering —
ty denna summa var ju för de ordinarie behofven
öfverflödig —
och vägrade nu det för samma ändamål derefter
begärda extra anslaget. »Borgensmannen» fick betala —
och han
gjorde det utan vrede, om ock med en bitter känsla af tidens
omskiftelse ifrån de dagar, då hans önskan var nog att förvandla
statens medel till »hans kungl. höghet kronprinsens enskilda
tillhörighet». Men att, för vinnande af befrielse’ från sin borgen
för den million, »systemet» användt utöfver anslag, parlamen-
tariskt böja sig för oppositionen och ur dess läger taga en kon-
selj har säkert aldrig ett ögonblick ingått i den stolte härföra-
rens tanke *). .
Under diskussionen om anslag till den ännu icke väl under-
sökta kanalleden mellan Hjelmaren och Venern, som af enskild
motionär blifvit föreslagen och under benämningen »Svea kanal»
länge motsågs som en vigtig kommunikationsled, bragte Hart-
mansdorff å nyo »tidningsskrifvarne» på tapeten. Hierta hade
yttrat, att man icke i denna fråga borde förhasta sig. En nog-
grannare undersökning borde föregå, och mot det skäl mot
uppskof, hvilket en talare framstält, att en fiende hvad dag som
helst med några fartyg utanför Slätbaken kunde spärra Gröta
kanal, invände Hierta, att vi åtminstone på några år ännu icke
behöfde frukta detta, »i anseende till det vänskaps- och slägtskaps-
band, som förenar vårt regenthus med den östra grannen». Om
ock en sådan vänskap råder, replikerade Hartmansdorff, kan den
dock snart tillintetgöras af tidningsskrifvarne, som här utså hat
och bitterhet mot den ryska makten. Kanske Ryssland ändå
håller sig fredligt, invände en ung riddarhusmedlem, så länge
det mot tidningsskrifvarne i Sverige har en så god bundsför-
vandt som herr von Hartmansdorff!
■ *) Fåhrteus, anf. skr., s. 70, berättar, att konung Oskar I sjelf afböjt ett
förslag att af riksdagen 1844 söka ersättning för den minskning i arf, faderns
(och hans egen) borgensförbindelse för kabinettskassan ådragit honom. Män
skulle kunna säga, att arfvets minskning i stället ersattes sonsonen, när det
kungliga representationsförslaget af 1863 följdes af en oppositionsfri million
till första hufvudtiteln.
.
J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
